.

 

Jag har spenderat dagen med att sova. Tragiskt men sant. Gick upp strax efter 5 i morse när Tusse satte igång. Han börjar faktiskt gnälla senare och senare nu. Nåja, var uppe till halv 9 ungefär och sen kröp jag ner i sängen och sov till strax före 13. Haha, såååå skönt! Är dock rädd att jag ska ha ännu svårare för att somna än vanligt ikväll. Men den dagen/tiden den sorgen. Idag är ju sista sommarlovsdagen så då passar det väl med en maffig sovmorgon. :)

 

 

 

I natt drömde jag att vi fick en liten pojke. Underligt nog så var jag inte medveten om förlossningen. Jag och en okänd kompis var ute och red i skogen. Jag red på en oerhört vacker, vit häst och naturen var helt fantastisk. När jag kom hem till huset i Fagerdal så var bebisen där. Mamma höll i honom och berättade för mig att vi fått en pojke. Jag tyckte inte det var det minsta underligt att jag missat min egen förlossning, det tyckte ingen annan heller. När jag skulle gå och lägga mig så slängde jag ihop två mjuka filtar på matrumsgolvet som bebisen skulle sova på. Själv skulle jag sova på en luftmadrass alldeles bredvid bebisen. Knas.

 

 

 

Det gör mig vansinnig. Alltså verkligen VANSINNIG! :mad: 

 

Har skrubbat dem en mindre evighet nu eftersom de var så sjukt fläckiga. Man ska verkligen inte ha vita köksluckor. Och inte blir det bättre av att färgen släppt så de ser ännu mer skabbiga ut. :( Har skrubbat, skrubbat och skrubbat så nu ser det ju nästan normalt ut. Är bara ett skåp som envisas med att fortsätta se smutsigt ut så jag känner mig frestad att slänga ut det.

 

Nåde den som kommer hem till oss och skitar ner luckorna. Den personen kommer åka ut med huvudet före och sedan kommer jag ansöka om besöksförbud. Med undantag för mig själv. Och kanske även min kära sambo. :P

 

Känner mig också frestad att måla om dem men det känns som slöseri med tid och pengar. Kanske ska önska mig det i födelsedagspresent? Någon som målar om mina köksluckor.. Eller ännu hellre: någon som skrubbar och håller dem rena åt mig i ett helt år framöver. Synd bara att det är så länge tills jag fyller år för det vore den bästa presenten.  

 

 

 

Wow, min taktik kanske fungerar.. Idag väcktes jag en halvtimme senare än vanligt av Tusse. Who knows, kanske kan bli lite ordning på hans dygnsrytm tillslut. I och för sig gör det inte mig något om han är vaken på nätterna/tidigt på morgonen. Så länge han är tyst. Vilket han inte riktigt har lust att vara än. Men även om han inte riktigt fattat mitt budskap än så tror jag att han i alla fall börjat misstänka det. Goodie. (Y)

 

 

 

Fick nyss ett samtal från barnmorskan gällande resultatet av blodprovet som jag tog "härom dagen". Härom dagen?! :bigeyes: det har liksom gått en vecka..?! 

 

Nåja, antar att mina värden inte var särskilt bra för läkaren ville höja min Levaxindos. Och inte så lite heller, dosen ska tripplas. TRIPPLAS!? Snacka om att slå på stort på direkten. Så numera ser min morgon ut enligt följande:

 

1 tablett 5 mg Folacin (folsyra)

2 tabletter á 1 mg Behepan (B12)

3 tabletter á 25 µg Levaxin

 

Grrr! Är vaken eftersom de förbaskade katterna vägrar låta oss sova. Varena jäkla morgon sätter Tusse igång. Mjaaauu..? Mjauuu.. MJAUUU! Jag blir tokig! Sprutade lite vatten på honom för att visa vad jag anser om att bli väckt strax efter 4 varje morgon. Han blev faktiskt tyst, i ungefär 5-10 minuter. Sen började han slåss med Maya och sen satte skrikandet igång igen. Så nu sitter jag här, beredd med vattensprutan och planerar att ge honom en kalldusch vid minsta lilla antydan till bråk eller ljud. Han måste verkligen lära sig att det inte är okej att väcka oss hur som helst, klarar han av att ligga inne och sova en hel dag så klarar han han fasen av att vara inne en hel natt också. Och ja ja, jag kan förstå att vissa kanske tycker det är elakt att köra med vattenbestraffning, men tro mig när jag säger att det är avsevärt lindrigare än vad jag egentligen vill göra med den förbannade katten!! :mad:

 

Så nu springer han omkring i lägenheten och skriker och jag rusar efter med vattensprutan. Är ju ingen mening att ens försöka sova. Huvudsaken är ju att man kära sambo får lite sömn för det är trots allt han som ska iväg och jobba hela dagen. Fast jag tvivlar på att han heller kan sova, jag är ju ungefär lika smidig som klösträdet som inte ens går att få ut genom dörren. 

 

Får köra hårdträning med katthelvetet den här veckan och hoppas att han får in i sin lilla skalle att han minsann kan vänta tills vi vaknat med att gå ut, och att om han rensar sin matskål (plus Mayas), så får han inte mer mat genom att väcka oss mitt i natten. Måste få någon ordning på det här nu innan skolan sätter igång.

 

 

 

 

Känner mig som en tickande hormonbomb ibland. Usch.

 

 

 

 

Dessutom har hormonerna (jag tror att det är dem i alla fall) börjat påverka min sömn. GRRR! :mad: jag drömmer så himla mycket konstigt om min kära sambo. Och alltid är det att han på ett eller annat vis är elak och gör en massa saker som man inte ska göra om man är i en sån här relation. Hmpf! Tror att dumheten får mig att blanda ihop honom med mitt ex, för väldigt mycket av det jag drömmer ligger nära min gamla verklighet, bara det att nu råkar ju min kära sambo vara alldeles underbar och snäll och inte alls sådär knasig som de andra. Men det är förvirrande att vakna upp på morgonen och vara skitförbannad på honom för något som min hjärna inbillat mig att han gjort. Sen inser jag såklart att det bara varit en dröm och då vill jag såklart inte skälla längre. Men det känns ändå skumt eftersom minnet av drömmen fortfarande hänger kvar i huvudet och retar gallfeber på mig. Inte okej helt enkelt, så jag hoppas dessa drömmar ger upp snart. Å andra sidan så lär ju den här graviditetsdumheten sitta i ett tag till. Tydligen kan man bli lite korkad när man är gravid. Eller korkad är egentligen fel ord, men man kan bli trögare än normalt. Jag blev i och för sig lättad när barnmorskan berättade om det för mig igår eftersom jag börjar oroa mig för att jag är på väg att bli dum på riktigt. Men samtidigt så känns det inte okej att bli alltmer trög inför skolstarten för jag kan se vad som hägrar den kommande månaden, det är min ärkefiende vetenskapsfilosofin, och nu när jag går omkring och är extra dum och trög så kan jag ju bara säga bye bye till det betyget. 

 

 

 

Mötet med bm idag gick bra. Blodtrycket var bra, likaså blodsockret trots att jag ganska nyligen ätit, men hon ville att jag ska komma in igen för att ta ett värde på fastande mage så de har något att jämföra med. Men det var visst ingen brådska med det så jag ska tillbaka om två veckor igen för att kolla blodsocker, blodtryck samt lyssna på lill*ns hjärta. :) Idag höll även läkaren på att kika på mitt provsvar från när de tog blod för att kolla sköldkörteln förra veckan, dock var läkaren upptagen när jag var där så de skulle höra av sig ang. provsvaren och om dosen behöver justeras något. 

 

Det var det. Nu ska jag mysa ner mig i soffan bredvid sambon. :)

 

 

 

Min motivation har sviktat en del de senaste dagarna. Känns inte som om jag har något att skriva om och om jag har det så är jag för lat för att ta mig tid till det. 

 

Nåja, om ca en timme bär det av till mvc för att träffa barnmorskan. Vet inte exakt vad det är för möte, det enda jag med säkerhet vet är att vi ska kolla blodsockret. Jag kommer ha lite tätare blodsockerkontroller än normalt eftersom operationen gör att det inte går att göra en glykosbelastning på mig, jag skulle kunna bli jättesjuk av det. Men men, några stick i fingret gör inte mig något, det är ju för att hålla utkik efter graviditetsdiabetes. Vet inte riktigt om det kommer hända något mer på mötet så det återstår att se. 

 

Det är väl ungefär vad jag hade att dela med mig av just nu. Resten av dagen ska jag ägna åt lite tvätt samt slappa i soffan och tycka synd om mig själv. Har haft ont i magen sen igår och det tycks inte vilja gå över. :(

 

 

Försöker fördriva lite tid. Ska på labb hos mvc vid 8:30 för att kolla sköldkörteln. Men det är ju länge tills dess, och har ingen lust att somna om. Sov ändå bara dåligt i natt, och det tog hundra år att somna. Kan inte begripa varför jag ska tänka så mycket när det är dags att sova. Som igår till exempel, av någon underlig anledning började jag tänka på exorcisten och blev rent av löjligt mörkrädd. Fast det kändes ju inte löjligt just då såklart. VARFÖR ens tänka på något som gör mig mörkrädd?! Särskilt när det är becksvart och jag försöker slappna av och sova. Antar att det är en del av livets mystiska ironi som omger oss hela tiden. 

 

 

Nåja, efter besöket hos mvc så ska jag pallra mig till Falkenberg. Blev häromdagen tillfrågad vad jag hade för mig idag och trodde lite glatt (och naivt) att vi faktiskt skulle hitta på något. Men så var givetvis inte fallet. Utan tanken är att de andra ska hitta på något medan jag är hund och barnvakt. Känns lite som den gången alla åkte utomlands och jag fick stanna kvar i Sverige för att vara hund och kattvakt. Lite surt egentligen, men återigen, livets mystiska (och konstanta) ironi.

 

Börjar för övrigt känna att skolan närmar sig. Drömde om den i natt. Drömde att vi hade en inledande föreläsning samt att det var dags för lunch, misstänker att jag var hungrig för portionerna vi fick var enorma. Det var liksom inte fat vi åt på utan stora diskbrickor som brukar finnas i skolkök och på restauranger och sånt. Som sagt, hungrig. 

 

 

 

Vicotory! Har slutligen fått tag på Aleris. En av kirurgerna där ringde mig för en stund sedan. Dock blev jag inte ett dugg klokare. Eller, på sätt och vis så har jag väl möjligheten att bli klokare, men som den skeptiker jag är så har jag lite svårt att ta till mig och tro på vad han sa. Det lät helt enkelt för bra för att vara sant. Jag tror nästan att han trodde att jag var en sån där orolig hormonstinn person som bara är allmänt orolig och rädd och han kanske kände ett behov av att lugna mig. Ironiskt nog är jag inte ett dugg orolig över det som jag tog upp med honom. Jag vill bara veta så att jag har lite koll på vad jag kan förvänta mig. Men kirurgen var så lugnande och allt lät ju så himla bra och normalt. Antar att det är det jag har svårt att tro på. Situationen är trots allt INTE normal. Det är INTE normalt att kapa bort större delen av magsäcken och koppla om tarmarna för att försämra näringsupptaget och dessutom bli gravid i samma veva. INTE normalt helt enkelt. Så när inte det fungerar normalt, hur kan då något annat göra det?? Å andra sidan kanske de menar att med tanke på omständigheterna så fungerar saker och ting normalt. Men det är ju inte det jag vill veta heller. Normalt eller inte, det skiter jag i, jag vill bara veta hur det fungerar. Men men. Ska ta upp det hela med barnmorskan med, om hon säger samma sak så får jag väl helt enkelt lita på dem. Deras kompetens på området är ju trots allt avsevärt bättre än min.

 

I övrigt så händer det inte mycket. Har nyss bokat två tider på gymmet, en på fredag och en på lördag om jag inte minns fel. Jag funderar även på att dra igång en häxjakt på tandvården eftersom de inte hört av sig sedan jag ringde dem för 2½ vecka sedan. Misstänker att de glömt bort mig. Så så är det, det är min onsdag det. 

 

 

 

Bläääähe! Middagen idag bestod av en äcklig soppa. Så jag misstänkte att jag skulle behöva äta igen så småningom. Med det sagt kan jag meddela att jag ställde mig och stekte korv och kokade mos vid typ 20-21 tiden ikväll. :bigeyes:

 

Nu är jag svinmätt på snudd till illamående. Är övertygad om att jag åt på tok för fort eftersom min puls steg upp i ljusets hastighet. Nästan. Den har lugnat ner sig lite nu så om en liten stund kanske jag rent av kan gå och lägga mig. Försöker samla mod inför att fösa över min kära sambo till andra sidan av sängen så jag kan smygläsa lite. Har ju bara lampa på ena sidan. Är dock rädd för att råka väcka honom så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det än. Kanske kan sätta mig på kanten och puffa lite diskret på honom, ibland flyttar han ju faktiskt på sig. Och ibland sliter han åt sig allt täcke, som någon sorts kompensation tror jag. Återstår att se vad som händer ikväll.

 

 

 

 

 

 

 

Hmpf, känner mig dissad. Har försökt nå Aleris men det är visst ingen där som vill prata med mig. :mad: De kan ju omöjligt fortfarande ha semesterstängt. De var ju borta på semester när jag var på förlossningen och fick dropp och det är snart en månad sen. Dessutom är väl inte alla lediga prick samtidigt?! Nåja, ska försöka ringa dem i morgon igen för att fråga lite saker kring amning, tror inte jag kommer kunna göra det p.g.a min näringsbrist men jag kan ju inte gå på vad jag själv tror utan måste ta upp det med kirurgerna så klart. Dessutom tänkte jag att de skulle få hänvisa mig till lite intressant forskning kring gbp-opererade och gravida, det är helt enkelt dags att öka på mina kunskaper hade jag tänkt. Hade velat hinna kolla upp lite saker tills jag ska träffa barnmorskan på måndag så kan jag ju ta upp sakerna med henne då. Dessutom är det bra att ha lite mer information i bagaget tills skolan börjar för jag måste verkligen planera in ett möte med programansvarig då för att få klarhet i huruvida jag borde skriva c-uppsatsen eller ej. Jag håller fortfarande tummarna för att jag kan skriva uppsatsen, vill verkligen göra det men det är ju tveksamt om tiden räcker till. :S

 

Tror för övrigt att ett av mina favoritord är "dessutom". Insåg nyss att jag använder det ganska ofta. Så går det när man gått hemma en hel sommar och sakta men säkert tappat både ordförråd och intelligens. :( Tur skolan börjar snart. Känner mig dock smått skräckslagen inför första kursen som, i likhet med första året, bland annat kommer handla en del om vetenskapsfilosofi inom samhällsvetenskapen, gick ju inte så bra för mig förra gången. Efter 2-3 IG så känner man sig inte så morsk även om jag klarade kursen på sista kompletteringen istället för att behöva göra om hela skiten ett år senare. 

 

 

 

 

Känns som om jag glömt något viktigt. Sjukt frustrerande. :question: Men samtidigt så kan det ju inte vara så överdrivet viktigt eftersom jag nästan aldrig har något viktigt jag måste göra. Inte nu medan jag har sommarlov i alla fall. På torsdag ska jag till mvc för att kolla värdet för sköldkörteln så det kan ju knappast vara det. Jag hoppas innerligt att värdet är normalt nu så jag slipper trappa upp medicinen. Ska ju redan äta så himla många tabletter och flera av dem får inte ens tas tillsammans så man måste göra ett schema för att de inte ska störa ut varandra. :bigeyes:  Dessutom ska jag ta mig i kragen och börja med kalktabletterna igen. Jag har fuskat med vitaminerna, men det är inte ens i närheten av hur dålig jag varit på att ta kalken. Inte okej, så nu är det skärpning som gäller. 

 

 

Ja, jag känner att det är dags för en bloggpaus. Med bloggpaus menar jag nu inte en paus från bloggen utan en paus från städningen så jag kan skriva ett inlägg. Samt hämta andan lite. Även om hostan snart är ett minne blott så har jag nog inte repat mig helt ännu för jag blir helt slut för ingenting. Men tänkte att det kunde vara skönt för älsklingen att få komma hem till en smått stökig men åtminstånde ren lägenhet. Han fyller ju trots allt år idag. :)

 

Kalaset hade vi i lördags. Något som troligtvis märkts på bloggen också för jag har visst varit en smula frånvarande. Det tar tid att repa sig. Hehe :P Nä men det var riktigt trevligt. Blev dock en lång dag så både jag och älsklingen var helt slut när vi kom hem. Men det var trevligt och han var nöjd, vilket är huvudsaken ju. :) 

 

På söndagen åkte vi till en av Mattias kompisar för att käka lunch. Vi fick en hel del smörgåstårta över så då fick det bli det till lunch. Efteråt svängde vi även inom några andra av hans släktingar som bor i närheten för att bjussa på smörgåstårta, så vi blev kvitt den och slapp slänga något. :) Inser nu när jag sitter och skriver om det att jag glömde fota tårtorna när vi var klara med dem. Lite snopet. :S 

 

Nåja, det var väl vad jag hade att komma med för tillfället. Dags att ta mig i kragen igen för tvättmaskinen kommer snart skrika på mig. Sen tänker jag banne mig dricka isvatten och ligga i sängen en stund. Har haft ont i magen sen igåreftermiddag. Trodde att det berodde på att jag drack lite fanta på kalaset, får ont i magen av dricka ibland, men det brukar vanligtvis inte hålla i sig såhär länge så det kanske är något annat. :(

 

 

 

Igår blev jag sjukt besviken. De har nämligen tjatat på 6an om att det är säsongstart för Once upon a time. Givetvis utgick jag från att det var säsong 2 som började. Jag och älsk hade laddat upp inför avsnittet genom att se sista avsnittet av säsong 1. Men tji fick vi. Vi har ju följt USAs hastighet i serien och inte Sveriges. Och det har visst bara varit uppehåll i Sverige, som bara kommit halvvägs genom serien eller nåt. Buhuu! :( Snacka om enorm besvikelse för jag hade verkligen enorma förväntningar, haha. Så det kan gå. :bigeyes: Men det var i alla fall en bra sak, avsnittet som sändes igår var nämligen ett av mina fravoritavsnitt eftersom det handlar så mycket om en av mina favoritkaraktärer. Kan hända han är en smula ond och oerhört självisk, men han är ändå min favorit. :)

 

 

 

 

 

 

 

Tror jag är lite hemligt kär i honom, haha xD 

 

 

Nåja, det var ju bara halva rubriken. Den andra halvan syftar till en smörgåstårta. Vi ska ju ha kalas för älsklingen i morgon som fyller 25 om tre dagar. Vi blir ett gäng så det kommer troligtvis behövas två tårtor. Har just gjort färdigt den stora tårtan. Tog förvånansvärt nog inte så lång tid. Bara två timmar den här gången. :thumbup: Det börjar dock bli en smula fullt i kylskåpet. 

 

 

Nu är ju inte tårtan helt klar än, allt jox som ska vara på toppen och runt om lägger vi dit i morgon så det håller sig riktigt fräscht. :)

 

Det som återstår nu är att försöka återställa köket till sin forna glans och sluta oroa mig över att tårtan kanske blir för trorr. Tårta nummer två väntar jag med tills älsklingen kommer hem. 

 

 

 

Har roat mig under kvällen med att rensa i en låda. Jag har en tendens att spara på så mycket skräp så nu var det dags att starta rensa lite. Nåja, hur som helst så snubblade jag över ett papper är jag skrivit ner en bit ur en konversation som jag hade med systeryster Ida för ganska länge sedan. 

 

 

Personligen tyckte jag det var fasligt roligt så jag tänkte att jag delar med mig av det:

 

Jag: Jag tänkte på Ikeas Ingvar Kamprad...

 

Ida: Heter han också Göran?

 

Jag: Ehe, han heter Ingvar Kamprad..?

 

 

 

Hmmm, var nog lite för tidigt för att ge sig ut på cykeln. Även om jag bara cyklade till affären. Det är nedförsbacke nästan hela vägen till ica men ändå återuppstod hostan från helvetet. :( Tyckte synd om de andra som stod i kassan och väntade medan jag stod där och lät som om jag höll på att kvävas. De lär ju ha blivit måttligt äcklade. För att inte tala om livrädda för att jag möjligtvis smittat dem med något livshotande. :bigeyes:

 

Nåja, överlevde i alla fall hemvägen också så nu sitter jag här och hostar och ångrar att jag cyklade till ica. Blääeh :( 

 

Gjorde dessutom en hemsk upptäckt. Jag har ju ett gäng plastpåsar på min cykel för att sadeln har en tendens att suga upp vatten. En av plastpåsarna som jag en gång i tiden rivit sönder hade formats som en liten skål under sadeln och när jag började granska den så upptäckte jag att det låg något i den (förutom vatten alltså). Först trodde jag att det var en humla eller en fluga eller nåt som lyckats hamna där inne och sedan drunkat. Men när jag (icke särskilt framgångsrikt) försökte riva sönder påsen för att ta bort den så fick jag möjlighet att granska "varelsen" lite tydligare och då såg den snarare ut som en liten fisk..??? Så nu börjar jag tro att det kanske är ett litet grodyngel som bott (och dött) där. Usch vad hemskt! Inte för att jag för något i världen kan begripa hur i allsin dar ett grodyngel skulle kunna hamna under min cykelsadel?! Och dessutom leva så pass länge så det utvecklas till det stadiet och sedan bara dör?? Kände mig smått äcklad av upptäckten så jag har inte granskat den ytterligare sedan jag kom hem. Ska väl samla mod och göra det någon dag. Hoppas verkligen att det är en fluga och inte ett grodyngel. Kommer få sjukt dåligt samvete om det är ett litet grodyngel. Och ja, jag är medveten om att det kanske är en smula elakt och partiskt av mig att hoppas att det är en fluga och inte ett grodyngel. MEN grodyngel är INTE äckliga, och dessutom finns det betydligt fler flugor än grodyngel. Faktum är att jag skulle nog kunna tänka mig att ha ett litet akvarium/terarium med grodyngel. Är roligt att följa utvecklingen på dem. Dessutom är minigrodor sjukt söta, tror det är en barndomsgrej. 

 

 

Host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host host HOST.. 

 

Följt av tanken: aaah, nu tror jag det lugnat ner sig. 

 

 

HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST HOST

 

 

 

 

Kan inte påstå att jag tycker om det särskilt mycket.