.

Längtar till helgen. Först var jag besvärad när jag insåg att vi skulle bli tvugna att åka till Öland igen men nu ser jag bara fram emot det. Det är ju bara trevliga måsten vi har framför oss (blom-prat och tårtätning. Typ). Och Öland är dessutom lite som den sydsvenska varianten av Rudsjö. <3 Men med mindre skog, färre mygg och björnar. Och med rinnande vatten. :-) 

Nåja.. Till något annat. Dagens besök på sjukhuset gick väl bra. Det gick väldigt fort sp det var ju bra. Gynekologen sa att hon trodde det bara var lätta cellförändringar. Utifrån vad hon kunde se (i mina öron låter det oroväckande när de kan se dem men jag är ju inte insatt i ämnet). Men hon ville ändå "knipsa" lite för att skicka på analys. Så två "knipps" (bitar av slemhinnan) är på väg för att undersökas och jag får svar om 4-5 veckor. Usch för att vänta! Provsvaren kommer komma strax innan bröllopet så jag hoppas innerligt att de är bra. Tror de var lite oroliga för mig för efter undersökningen fick jag inte kliva upp direkt utan de ville att jag skulle sitta på kanten en stund först. Och de ville försäkra sig flera gånger om att jag mådde bra innan jag klev upp (?). Kanske såg blek och sliten ut. Ska jag vara helt ärlig så kände jag mig lite skakis också. Men det var nog för att jag stressat upp till sjukhuset och varit nervös inför undersökningen. Liknande sak hände hos barnmorskan på återkontrollen efter förlossningen. Hon trodde att mitt järnvärde skulle vara dåligt för jag såg så blek ut. Men mitt järnvärde var helt normalt. 

Förkylningarna härjar ännu här hemma. Pölsans besök till bvc i morgon blev uppskjutet en vecka så hon ska hinna återhämta sig innan vaccineringen. Idag hade hon en temp på 37.8. Har förvisso varit varmt idag men vid det tillfället var hon väldigt lätt klädd (tunn body, inga byxor). Stackars lillosten. 

Jaja. Känner spontant att jag ordbajsar nu. Dags att sluta med det och försöka sova.

Oh bara ett sista gnäll: har fått en infekterad spricka som varar. Igen. Jag kommer nog aldrig få uppleva det där härliga, mysiga och bekymmersfria ammandet. Idag känner jag mig defekt. På alla plan. 

Oh, en grej till: klänningen kom idag. Budet gjorde mig nästan gråtfärdig  (tror min allmänna förkylningshälsa har med saken att göra) men vid en snabb provning kunde jag konstatera att det passade förvånansvärt bra. Lite förstor bara. Men hellre det än för liten.

NU ska jag sluta. På riktigt.

God natt!

Men hejja vilket otrevligt uppvaknande! I natt när Pölsan väckte mig så kände jag att jag började få ont i halsen. Misstänkte redan då att jag höll på att bli sjuk. Pölsan höll mig uppe i tre timmar (?! Måste vara något sorts rekord). Var ganska död när jag väl fick somna om. Sen kom Malva och väckte mig 1½ timme senare. Då hade jag plötsligt mer ont i halsen, plus näsan och huvudet. Och med en förhöjdtemp som hotar med feber. Blä vad jag inte behöver detta! :(

 

Idag bär det av mot sjukan för cellprovstagningen. Tack och lov flexar Ida så hon kommer hit och tar barnen medan jag är på sjukhuset. Det är en deal vi gjorde för att vi har Cola hos oss i några dagar. En mycket bra deal måste jag säga. Hade nog kunnat ha han är hela veckan bara jag slapp ta med barnen (framför allt Malva) på cellprovstagningen. Det är nog jobbigt som det är utan att jag behöver ha två kinkiga ungar med mig. Inte för att de är särskilt kinkiga nu men ändå. 

 

I morgon är det bvc som gäller. Tror jag. Har försökt ringa dem idag för att höra om Pölsan ska vaccineras eller inte eftersom hon varit sjuk (och är inte helt frisk ännu). Det är dock inte helt lätt att få tag på någon för nu under några  veckor måste man tydligen ringa genom vårdcentralen och vänta fint i kön där innan någon ringer upp. Hmpf, som om personen som ringer kommer kunna svara på om hon kan få sitt vaccin eller inte. Gaah jag blir så less! 

 

På onsdag rullar jobbet igång. Jag har en grej kvar att skriva (som jag hade lyckats glömma bort ??). Så då ska jag träffa bossen och sen är det jobb som gäller. Stress stress stress. Sa jag att jag blivit sjuk också? ;) 

 

Jaja. Ska väl tvinga ner någon sorts frukost nu antar jag. 

 

 

Alltså.. Jag kanske framstår som överdrivet nojig och löjlig när jag är rädd för att Malva ska bränna sig i solen när det är sent på eftermiddagarna eller om det är skugga, eller mulet.. You name it..

 

Jag har flera gånger hört påståenden om att det inte är någon fara för solen är ju antingen inte stark, eller så är den inte ens "framme". Nå jag synar bluffen och säger BULLCRAP! Igår var vi på lekplatsen och solen var INTE framme. Det var mulet hela tiden de två timmarna vi var ute och solen syntes inte till en enda gång, och vad händer?! Jo jag har bränt mig i ansiktet. Framförallt pannan och hårbotten intill pannan, den är röd och kliar och svider. :( Snacka om att jag fick dåligt samvete då eftersom jag inte smörjt Malva OCH dessutom haft Elsie framme "för det är ju ändå mulet". Tack och lov tycks tjejerna ha klarat sig, faktum är att den enda som brände sig i sällskapet var tydligen jag. Så återigen är jag levande bevis på att man kan bränna sig tametusan jämt! :(

 

Idag är det kalas som står på menyn. Mice fyller år i morgon så vi firar honom idag. Utöver det blir det väl lite bröllopsplanerande också. Vi lär med största sannolikhet byta konditori för vi (jag) har hittat ett annat där tårtan skulle kosta ungefär hälften så mycket. Galet att det kan skilja sig så, ibland betalar man verkligen bara för "märket". 

 

Misstänker att min hjärna är en smula bekymrad. Härom natten drömde jag nämligen en mardröm. Inte en panikläskig mardröm men en lätt ångestfylld mardröm som involverade olyckor och död. Titantic var med i den, men det var efter att skeppet förlist. Och en jättevåg hade lyckat dra med sig skeppet och blåste det rakt in i ett annat skepp som det var en massa semesterfirare på. Usch. 

 

Men den drömmen var ingenting jämfört med nattens. *kräks* Minns inte så mycket av den, mer än att "vi" (jag, Mattias och barna samt Ida, mice, barna och mamma) var iväg, minns inte om det var semester eller ej men tror det. Vi åkte i alla fall tåg. Men plötsligt så försvann Malva och Leo. Vi letade överallt men kunde inte hitta dem. Så tillslut fick vi åka hem utan dem. När jag och Mattias var hemma så ringde det plötsligt på dörren. Utanför stod Ida tillsammans med Elsie som låg i babyskyddet, samt Malva och Leo. Hon berättade att hon hade hittat dem. Ida var alldeles rödgråten och grät fortfarande och sa att det hade hänt något hemskt. Jag blev jätterädd och frågade om det var Elsie. Då sa hon nej och berättade att det gällde Malva. Då tittade jag på Malva och såg att hon också grät, jättemycket. Då fortsatte Ida och berättade att Malva hade blivit våldtagen under tiden som hon och Leo var försvunna. 

 

Jag trodde seriöst jag skulle bli galen. Min reaktion var att jag skulle mörda den skyldige. Minns att jag tog med mig någon form av vapen (typ järnrör eller nåt) och skulle ut och leta rätt på honom. Jag visste att det var någonsom hade umgåtts med ett gäng Libaneser som körde en minibuss. Sen vaknade jag. Lika bra det. 

 

Först kunde jag inte begripa hur min hjärna kunde komma på något så fruktansvärt. Men nu när jag haft tid till lite eftertanke har jag insett att det inte är så konstigt ändå. Kikade på ett avsnitt av Orange is the new black igår, en tjej blev våldtagen då. Och på kvällen tittade jag på Tillbaka till framtiden som sändes på ettan. Där var det ett gäng libaneser med som körde en minibuss. Så helt ologisk var drömmen inte. Synd bara att min hjärna gjorde en så skräckinjagande och motbjudande dröm av det hela. :( 

 

Hmm.. NU har jag fått dåligt samvete ang. min klänning. Det är väl 99% säkert att det är ett gäng stackare i Kina som får arbeta dygnet runt och sy upp alla dessa billiga klänningar, och av summan vi västerlänningar handlar för så går väl 0.000000000000000001% till deras lön. Typ. I skrivande stund befinner den sig i Korea nånstans (men skickades ursprungligen från Kina) och förväntas vara här hos mig den 29e. Bajs! Varför skulle jag vara nyfiken och följa paketet för?? :/

 

Så vad händer idag? Jag hade tänkt våga mig in till stan med Pölsan och gå på Game. Vi har ju lyckats hålla oss undan hela konkursrean men inte nu längre. Detta är ju sista chansen. Typ. Och eftersom jag egentligen inte har lust att åka dit (för att jag är lat och bekväm) så tänker jag göra just det. Jag och Mattias har nämligen kommit fram till att vi är såna där människor som helt enkelt inte kan göra en bra deal (jag är definitivt en sådan). Vi missar bra tillfällen och går på de dåliga (i alla fall jag) och eftersom jag egentligen är för lat för att åka dit och titta så tänker jag göra just det. Allt intressant lär ju vara borta ändå. 

 

I helgen har vi inte så överdrivet mycket för oss. Lika bra det. Om vädret tillåter tänker jag tvinga ut oss och ha picknick i morgon (fruktansvärt va? ;) ). Har dock inte riktigt bestämt vart vi ska hålla hus ännu. Sen på söndag är det kalas i Falkenberg. Och sen är det tydligen ny vecka. Fruktansvärt (att det går så fort alltså)!. 

 

Pölsan är fortfarande sjuk och har en jobbig skrällhosta som kommer och går som den vill. :( Tanken är att hon ska vaccineras på tisdag men jag ska ringa bvc på måndag om hon inte är frisk då och dubbelkolla om det är ok, för då har hon ju varit sjuk i över en vecka. 

 

Börjar för övrigt bli lite nervös för nästa vecka. På måndag ska jag på sjukan för cellprovstagning. Blir mitt tredje cellprov inom loppet av ett år. :( Å andra sidan borde jag känna mig positiv. Det första provet visade ju på medelsvåra cellförändringar men det andra (och biopsin) visade på lätta cellförändringar. Så ska detta följa strömmen kanske de är borta nu. Men med min tur lär de ju inte vara det. :S Ska bli extra intressant (fruktansvärt) eftersom jag troligtvis måste ta med mig måde Elsie och Malva dit. Lär ju vara lagom traumatiserande för Malva. Överväger att muta henne med gotta faktiskt. Alltså inte riktigt godis. Men typ russin eller nåt annat som hon kan sitta och plocka med. Helst skulle jag inte ha henne där inne alls med jag vågar ju inte lämna henne utanför heller.

 

Jaja, nu ska jag roa pölsan en liten stund innan vi kan bege oss in till stan. Hon ligger nämligen och stirrar på mig utan att röra en min. Det enda som hintar om att hon ens är vid liv är en liten lätt vickning på foten. 

 

Seriöst! Hon blinkar inte ens! 

 

Adjö!

 

 

Gaaah!  Pölsan har blivit så krasslig! Hon är glad och sprallig men låter förfärligt när hon andas.  Inte lätt att somna om efter amningspassen när jag är rädd att hon ska kvävas.  -_- 

 

Idag är det jobb som står på menyn.  Igen.  Allt annat får vänta.  Tack och lov är det färdigt snart så jag behöver bara försumma världen en liten stund.  Hoppas bara Pölsan kommer kunna sova.  Det går att amma och jobba samtidigt.  Men det är inte särskilt bekvämt och jobbet tar längre tid. 

 

Och dääär ringde Mattias väckarklocka.  Min egen kommer att hänsynslöst ringa halv 7.  Usch. Jag som redan varit uppe i 1,5 timme.  Blä!  

Ehrm.. Idag när jag skulle hämta Malva på dagis så försökte jag sätta in Elsie i förarsätet. Weird! Skyller det på att det är nya dagistider. Och det faktum att jag har en miljon saker att göra. OCH det är deadline denna vecka så allt ska in till tidningen. Nu är det ju inte så mycket som ska in för min del. Bara två artiklar. Men å andra sidan så har jag insett att tillsammans med de övriga "en miljon" sakerna jag ska göra så blir det ganska mycket ändå. 

 

Nåja, kanska ska uppdatera lite om vad vi haft för oss. Mattias var ju som jag tidigare nämnt på dreamhack förra helgen. Han kom hem på tisdagen och onsdagen spenderades med tvätt, städ och planering för på torsdag åkte vi till Öland. Egentligen var resan helt meningslös eftersom vi nästan inte åstadkom något av det vi skulle. Men det var som vanligt mysigt att vara där så meningslöst eller inte så var det rätt bra ändå. :D Vi måste dock åka dit en sväng till för att träffa floristen så vi får åka dit någon gång i juli också. Men det känns rätt okej eftersom det gick så bra att köra med barnen. Behövde bara göra ett stopp på vägen dit och ett stopp på vägen hem. Rätt bra med tanke på hur liten Elsie är och hur otålig Malva kan vara. Men våra flickor var så duktiga så. :) 

 

Nu har vi återgått till vardagen. Eller vi försöker i alla fall. Malva har varit sjuk men har repat sig från det (hon var knappt påverkad ändå, men hon hade faktiskt feber ett tag). Nu har Pölsan däremot blivit rätt så krasslig. Snorig och lite tröttare än vanligt. Dessutom spydde hon ner mig jättemycket idag. Alltså verkligen jättemycket. Det var i klass med spädbarns-Malva (för er som inte vet så är det ett vedertaget mått i detta hus).

 

Idag står jobb på menyn men i skrivande stund inväntar jag svar från redaktören. Så därför sitter jag här och latar mig medan Malva (på gott och ont) roar sig själv. 

 

Oh! Jag har ju bara en sak till jag måste berätta! När jag skulle hämta Malva på dagis idag så tyckte jag mig skymta något i hennes jackficka (hon hade en vanlig munkjacka på sig). Tänkte att hon kanske stoppat på sig någon leksak så jag började rota i fickan. Till min inte alltför stora förtjusning var det en snigel. :/ Busungen hade plockat på sig tre sniglar och lagt dem i sina fickor. Det var med enormt stor förskräckelse som jag med en troligtvis högst motbjudande min rensade hennes fickor och återförde sniglarna till naturen. Hädanefter kommer jag med nervositet i hjärtat genomsöka hennes fickor innan hemgång. Haha min lilla tokfia! <3

 

Jahopp, nu är jag inne på dygn 3 som gräsänka. Mattias åkte mot Jönköping och Dreamhack i lördags. Då tog jag med mig tjejerna och åkte till Falkenberg. Tror Malva tyckte det var riktigt skoj. Massor med utelek och vi passade även på att ha en picknick i Blackeberg. Mysigt. Men Pölsan tyckte dessvärre in det för hon bajsade ner sig totalt. Och givetvis hade jag inte med mig några extra kläder. Tack och lov hade jag packad med en blöja och en handduk. Elsie bajsar nästan aldrig ner sig så när vi skulle iväg avfärdade jag behovet av extrakläder. Det lär jag ju inte göra igen. Nåja, hon fick näcka och efter lite amning av ordningen återställd och Pölsan nöjd. 

 

Kvällen blev desto jobbigare då Malva och Elsie tycktes ha bytt personlighet. Vi skulle nämligen sova över och Malva skulle få sova i Leos säng. Jag trodde att hon aldrig skulle somna eftersom det var lite nytt och spännande. Men hon slocknade som ett ljus nästan direkt och vaknade bara en gång. 1½ efter att jag lagt henne trillade hon nämligen ur sängen. Stackars lillan. Satt där på golvet, lutad mot sängen och knappt vid medvetande för hon var så trött. Det var bara att lägga henne igen och på med en filt så somnade hon om.

 

Pölsan däremot höll igång betydligt längre. Jag gjorde läggningsförsök med henne från 20:00 tills jag lyckades 00:20. Då hade jag ammat nästan i ett sträck, och nästan helt uteslutande på samma sida dessutom, och haft dålig hållning så nu har jag en mjölkstockning som heter duga samt en spricka. På samma sida *gråter*. Nåja, när Pölsan väl somnat ordentligt och accepterat att sova i hårdliften så hann jag typ bara lägga mig ner och andas ut innan Elma drog igång. Trött och tjurig gapade hon en bra stund.  

 

"GAAAAFFEEEEEL!" Vad fanken skulle hon ha en gaffel till?? Totalt ologiskt. Nåja, När Elma väl lugnat ner sig och jag faktiskt lyckats somna så var klockan 1. 2 timmar senare väcktes jag av Pölsan som skulle amma igen. Snacka om att jag var trött då. 

 

Och Malva som sovit hela natten tyckte som vanligt att vi skulle göra morgon tidigt. Jag var dock sisten att masa mig upp även om jag var vaken

 

15:30 var vi tillbaka i Halmstad. Kändes konstigt och ensamt på kvällen. Jag kikade på jurassic park 3 men gick och la mig vid 22. Och idag har vi inte gjort så många knop. Blev en tripp till apoteket och affären men mer än så har vi inte gjort. I morgon kommer Mattias hem igen och då har vi tur om vi ens hinner med det vi ska hinna med. 

Sitter här hemma och känner mig bister. Jag har inte fattat beslut ang. klänning till bröllopet ännu. Och nu måste jag verkligen göra det om jag vill att den ska komma i tid. Sista chansen nu typ. Om inte jag ska köpa en inne i stan som kostar ungefär fem gånger så mycket. Och det har jag inte lust med. 

Kruxet är att de är ju så himla fina! Har lyckats minska ner urvalet till 9. 9!!!! :( Jag brukar ha dödlig beslutsångest när jag har 2-3 alternativ, så fatta vilken tortur det här är! Och jaja, lite löjligt är det kanske, "stackars Elisabet som måste välja en fin klänning bland andra fina klänningar, det måste vara fruktansvärt för henne". Jag är medveten om hur mitt gnäll låter. Stackars mig som måste fatta en massa beslut det måste verkligen vara jobbigt att få bestämma en massa saker. Men faktum kvarstår att jag tycker att det är jobbigt. Jag gillar mattematik, språk och grammatik och sånt. Ämnen där det antingen finns rätt eller fel och gråzonerna är små eller icke-existerande. Jag tycker det är skitjobbigt när det finns en hel hög med alternativ att välja mellan där det enda som avgör om det är rätt eller inte är en åsikt. För jag vet ju knappt vad jag tycker. Om alla alternativen är lika mycket rätt, så kan de ju lika gärna vara lika mycket fel. :/

 

Nåja, sakta (alltför sakta känns det som ibland) så går planeringen framåt. Maten är nästan helt bestämd nu så den kan vi snart släppa. Hallelujah! Men då åsterstår ju allt annat.. Som tex. bordsplaceringen. Snacka om mardröm! Tack och lov har vi ett litet bröllop där vi dessutom tycks ha rätt att sära på exakt alla som närvarar (förutom oss själva då men det vill vi ju ändå inte, hehe ;) ). Det kluriga med bordsplaceringen är barnen. Det är alla ungar som ställer till det. Jag börjar misstänka att anledningen till att barn utesluts från bröllop inte har så mycket med alkoholen att göra utan snarare i det omöjliga att placera ut dem så det blir bra...

 

Jaja, jag ska väl sluta gnälla och fortsätta med mitt organiserande. Ska hämta Malva om en timme och efter det lär jag ju inte få något vettigt gjort. 

 

 

 

 

 

Häromdagen (igår) letade jag runt efter dammsugare. Idag har jag fått reklam om dammsugare på min facebook. Sammanträffande? I think not! 

 

Nåja, det var inte det jag skulle blogga om egentligen. Hade egentligen bara tänkt lägga upp lite bilder (har nyss rensat kameran). Eftersom jag är totalt obalanserad och vanligtvis snål med bilder så lägger jag upp en hel hög på en gång istället för någon enstaka med jämna mellanrum. 

 

 

 

 

Idag har jag (utan att låta alltför självgod) faktiskt imponerad på mig själv. 

 

Vi hoppade nationaldagsfirandet på Hallandsgården för vi kände att det blev för stressigt. Istället åkte vi direkt till invivigningen av Kattekattsleden som var i Slottsparken. Malva fick ge sig ut på sina första cykeltävling. Trehujulingsrace. I ett inledande skede verkade hon inte ha någon konkurrens eftersom ingen annan ville cykla. Men strax innan det var dags så fick hon en motståndare. Det var dock lite rörigt och många intryck så Malva hade nog inte riktigt koll på vad som hände. Konferancieren, som var någon snubbe från svt (Ola Selmén eller nåt sånt) försökte intervjua henne men hon var en aningen för blyg så Mattias fick ställa upp istället (jag gömde mig med Elsie 1½ meter bakom dem och filmade allt, hehe). Malva kom tvåa i sitt första lopp. Av totalt två deltagare. Hon hade dock oddsen emot sig eftersom de cyklade på olika cyklar och Malva cyklade inledningsvis på gräs. Dessutom var hon nog en av de yngsta som ens försökte tävla. Men men, hon tyckte det var skoj och det tyckte vi med. :) 

 

Pölsan började dock tappa humöret så jag fick smyga undan flera gånger och amma. Vilket bara lugnade hennes humör en liten stund. När vi beslutade oss för att åka hem var hon galet upprörd. När vi kom hem fann vi orsaken. I blöjan. Stackars lillan. :( 

 

Malva var helt slut av alla intryck så hon slocknade i bilen på vägen hem och sov i över en timme (hon hade nog sovit ännu längre om inte vi väckt henne). Pölsan var också rätt trött så efter ny, torr och ren blöja samt lite tröstande amning så slockade hon med. Hon har sovit i typ två timmar och sover ännu. Det gjorde mig helt salig av lycka för jag hann faktiskt jobba i en timme. Det är förvånande vad man kan åstakomma när man har ont om tid. Tog itu med mitt största orosmoln/utmaning på jobbfronten och inom loppet av en timme (eller 65 minuter om man ska vara noga) så hade jag skrapat ihop maxantalet tecken för just den artikeln. Men jag är långt ifrån klar eftersom den måste finslipas. MYCKET! Men ändå, var rädd och trodde det skulle ta en hel vecka att ens komma någonstans alls men så kom jag igång så bra på bara en timme. Hejja mig! :D 

 

Jahopp, det var den här dagen det. I skrivande stund ligger som sagt Pölsan och sover. Malva pärlar i köket medan Mattias lagar mat. Är nog första gången i år typ så det är minsann på tiden. Okej, kanske inte första gången i år men det är definitivt max tredje gången. Tusan vad jag lagar maten ofta :S ska nog bli lite ändring på det.  

 

Oh, Malva har förresten löst våra önskningar inför bröllopet. Jag frågade henne vad vi borde önska oss här är resultatet:

 

Prälor

Mer pärlor

Ett paket. Och i paketet ska det vara en häst.

 

Hehe, så där har ni det, vår önskelista ala Malva. Skämt åsido så ska vi faktiskt ta tag i det (och med vi menar jag väl jag). Nån gång i framtiden. När det finns tid.