.

Sitter här hemma och känner mig bister. Jag har inte fattat beslut ang. klänning till bröllopet ännu. Och nu måste jag verkligen göra det om jag vill att den ska komma i tid. Sista chansen nu typ. Om inte jag ska köpa en inne i stan som kostar ungefär fem gånger så mycket. Och det har jag inte lust med. 

Kruxet är att de är ju så himla fina! Har lyckats minska ner urvalet till 9. 9!!!! :( Jag brukar ha dödlig beslutsångest när jag har 2-3 alternativ, så fatta vilken tortur det här är! Och jaja, lite löjligt är det kanske, "stackars Elisabet som måste välja en fin klänning bland andra fina klänningar, det måste vara fruktansvärt för henne". Jag är medveten om hur mitt gnäll låter. Stackars mig som måste fatta en massa beslut det måste verkligen vara jobbigt att få bestämma en massa saker. Men faktum kvarstår att jag tycker att det är jobbigt. Jag gillar mattematik, språk och grammatik och sånt. Ämnen där det antingen finns rätt eller fel och gråzonerna är små eller icke-existerande. Jag tycker det är skitjobbigt när det finns en hel hög med alternativ att välja mellan där det enda som avgör om det är rätt eller inte är en åsikt. För jag vet ju knappt vad jag tycker. Om alla alternativen är lika mycket rätt, så kan de ju lika gärna vara lika mycket fel. :/

 

Nåja, sakta (alltför sakta känns det som ibland) så går planeringen framåt. Maten är nästan helt bestämd nu så den kan vi snart släppa. Hallelujah! Men då åsterstår ju allt annat.. Som tex. bordsplaceringen. Snacka om mardröm! Tack och lov har vi ett litet bröllop där vi dessutom tycks ha rätt att sära på exakt alla som närvarar (förutom oss själva då men det vill vi ju ändå inte, hehe ;) ). Det kluriga med bordsplaceringen är barnen. Det är alla ungar som ställer till det. Jag börjar misstänka att anledningen till att barn utesluts från bröllop inte har så mycket med alkoholen att göra utan snarare i det omöjliga att placera ut dem så det blir bra...

 

Jaja, jag ska väl sluta gnälla och fortsätta med mitt organiserande. Ska hämta Malva om en timme och efter det lär jag ju inte få något vettigt gjort.