.

Vad har hänt sen sist? Jag minns inte. Men det som är mest aktuellt, eller hänt mest nyligen framgår av rubriken.

Jag har varit sjuk ett tag. En rejäl förkylning. Så det har varit hemisolering som gällt. Jag och barnen har varit hemma i en hel vecka. Mattias joinade oss i tisdags. Då jag ansåg att jag verkligen behövde få jobba lite. Så han fick ta över vabbandet så jag kunde få jobba (inte ostört men mindre stört). 

Efter samtal med vård, chef, HR-personal och HR-chef så var väl alla rörande överens om att jag behövde få göra att Covid-19 test. Eftersom mitt jobb är klassat som samhällsviktigt så fick jag även i uppgift att ringa Hallands (tror jag) epidemiologiska enhet..eller_nånting_nånting. Det var ett mystiskt och pinsamt samtal. Jag förstod inte varför skulle ringa. Jag gjorde det bara för att 1177 sa till mig att ringa p.g.a. mitt jobb var klassat som samhällsviktigt. Han som svarade påstod att jag gjort rätt. Sen sa han liksom ingenting mer. Samtalet upprepade sig själv i ett plågsamt eko 3-4 gånger och sen när jag helt enkelt inte stod ut med den obekväma stämningen så avslutade jag samtalet.Vad kom vi fram till undrar ni? Det ska jag tala om: vi kom fram till att 1177 gett mig ett nummer och sagt åt mig att ringa. Att jag gjorde det, och att det var rätt. Resultatet/meningen med samtalet: ytterst oklart. 

 
I måndags var det i alla fall test-dags. Vid en test-"buss" (kanske världens minsta buss) vid Halmstad Arena. Där satt jag i bilen, men tre bråkande ungar i baksätet och körde ner en pinne halsen. Sen fick samma pinne åka upp vardera näsborre. Ja! Det var lika otrevligt som det låter. Med kräkreflexer som dansade tango och tåriga ögon efter att jag haft en bomullstuss uppkörd i näsan lämnade jag ifrån mig provet. Svaret kom på tisdagseftermiddagen. Det var negativt. Det var en lättnad kan jag lova: att veta att jag inte spridit smittan runt på jobbet och ute i samhället.

Vad det gäller hus"drömmarna" (läs "drömmarna" med en extremt bitter ton) så går det väl sådär. Det är en smula frustrerande att vi inte ens har råd med mögliga ruckel i Halmstad men kan köpa typ ett palats i Jämtland. Jaja, jag överdrev en smula. Men vi skulle faktiskt kunna köpa ett hotell och driva det istället. Inte för att vi vill. Men det är sjukt att vi har råd att göra det, men kan inte köpa en microbiell pesthärd i Halmstads näst-sämsta (oroligaste) bostadsområde. Jaja, jag fattar att det är rimligt att priserna skiljer sig en aning. Men kom igen!! (För att vara lite rättvis: husen har ju egentligen varit rätt fina (eller i alla fall okej), men om man läst på om dem så har de alltid krävt renovering) 

På fredag gör jag min sista dag innan semestern. Och ju mer jag tänker på det desto jobbigare känns det att gå på semester. Fattar inte hur jag ska hinna runda av saker och ting. Börjar kännas som om jag skulle behöva skjuta upp min semester en dag eller två. För att "hinna med".

Det var det hörrni. Vi hörs kanske nästa år (bäst att sätta ribban lågt). Heh. (: