.

Vattenkopporna är tydligen i farten. Inte hos oss ännu men det är nog en tidsfråga, men det är väl lika bra att få det överstökat. Jag (och Mattias utgår jag ifrån för han har inte sagt något annat) är immuna. Det är bara att vänta och se antar jag.

 

I övrigt sliter jag på med skola och jobb. Har jobbat 3 dagar extra på HMS, en dag denna vecka och 2 dagar förra veckan. Var fantastiskt roligt att få ett brott i vardagen med skolan och få jobba i stället. Foglossningen var dock riktigt elak mot mig och jag blev lite fundersam på hur jag ska klara sommaren. Men det är väl bara att vara envis och käka alvedon antar jag. 

 

I övrigt tycker jag hormonerna varit elaka mot mig. Kollade på säsongsavslutningen av en serie jag följt ett tag. Och avsnittet var så sorgligt att jag grät i över 30 min. Över något som inte ens är på riktigt alltså. :@ Men jag kan nog inte bara skylla på hormonerna. Har inte ätit min ångesttablett på över en vecka. De tog slut och jag var tvungen att förnya receptet. Tog någon dag för mig att ens ta tag i det, och när det väl var gjort så har jag inte tagit tag i att hämta ut dem. Så med största sannolikhet kanske jag börjat åka på utsättningssymtom. Har känt mig yr och knasig idag också och det verkar också vara ett vanligt utsättningssymtom. Så idag ska jag ta tag i att hämta ut dem. 

 

Jag vill egentligen sluta med dem, men man ska inte sluta tvärt. Och jag måste nog prata med en läkare först för medicnen har ju faktiskt hjälp mig en del. Har ingen aning om hur jag kommer bli om jag slutar med dem. Men min läkare skrev till mig i samband med receptförnyelsen att jag inte får äta den medicinen om jag ska amma. Vilket jag naturligtvis vill försöka göra (tänker mig tredje gången gilt: den här gången kanske jag kan amma utan att ha ont av det och gråta av det i över 6 månader). MEN som sagt, frågan är ju hur jag blir om medicinen sätts ut. Har inte alls lust att få tillbaka ångesten med full kraft heller. Den får ju gärna hålla sig på en lagom och hanterbar nivå så måste som sagt prata med nån läkare om detta tror jag.

 

Jaja det var det. Känns som jag inte ska lipa mer just nu så nu kanske jag vågar kleta på lite smink och bege mig till skolan. Heja heja!