Taggar jobbnatt

Känner att rubriken är en smula missvisande. Jag är inte riktigt så entusiastisk som den får det att låta. Kontentan av det hela är att jag försöker få lite snurr på dygnet. Känner mig trött och klarvaken på samma gång. Märkligt.
 
Jag jobbar natt onsdag och torsdag. Dvs jag går av fredag morgon. Ledig helgen. Sen jobbar jag natt måndag och tisdag igen. Ska vara på en ny avdelning nu. Har spenderat tre veckor på demens. Nu ska jag byta till en annan avdelning i två veckor och sedan får jag byta tillbaka till demens. Är lite nervös över bytet. Känner att jag nyss lärt känna "min" avdelning och det nattlag som jag jobbat med. Och nu ska jag byta. Det kommer förhoppningsvis gå bra men jag är ju som jag är så jag blir ändå orolig över förändringar och över att byta grupp. Tänk om det inte kommer fungera lika bra som den andra? 
 
Å andra sidan så är det ju egentligen jag som är nykomlingen så de kanske är lika oroliga över det som jag är. Hmm. 
 
Vet inte riktigt vad mer jag ska skriva... Provade mina nya insomningstabletter i fredagsnatt. Jag låg vaken sent. Hade gått av fredag morgon och "råkat" sova till 15:30. Så det var kanske inte så konstigt att jag var vaken till 2 på natten. Men jag fick/hade så mycket ångest och tankar som löpte amok att jag tröttnade på det och gick upp och vågade mig på att ta en tablett. Har haft dem i flera månader (jösses vad tiden går?!) men inte vågat ta innan.
Snacka om att de gjorde susen! Har haft Atarax som insomningshjälp innan. Men den effekten har inte alls varit lika snabb som denna. Poff! - Så sov jag. Nästan i alla fall. Jag blev dock extremt dåsig av dem och var trött hela lördagen. Och söndagen. Typ. Men nu när jag provat och det gick bra och jag fick inga hallucinationer (tydligen är det rätt vanligt) och jag gick inte i sömnen (vad jag vet) så nu kanske jag kan sluta plåga mig genom de jobbiga nätterna och våga ta dem fler gånger om det skulle behövas.
 
Nåja det var det. Nu ska jag väl återgå till teven. Får inte gå och lägga mig riktigt ännu. Då vaknade jag för tidigt.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0