.

Jag tror Malva är en sån där unge som alltid kommer sätta lite skräck i mig. Jag kommer alltid vare lite mer orolig över henne än Elsie. Vet inte om det är för att hon var först, eller för att hon helt enkelt är så otroligt impulsiv. Hon är livsfarlig. 

 

Senaste tillskottet i Malva-sätter-skräck-i-mamma-händelser skedde i måndags. Vi åkte till Öland i lördagseftermiddag och på måndagen besökte vi Ölands djurpark. Lite halvdyrt inträde men vi fick definitivt valuta för pengarna. Malva hade hur kul som helst, Ja vi andra med för den delen. Förutom djurpark har de vattenland med ett gäng olika bassänger samt ett tivoli med allt vad ett tivoli brukar innehålla. 

 

Efter promenerande i djurparken och karusellåkande på tivolit var det slutligen dags för att bada lite. Vi hade precis bytt om och kom ut. Jag stod och väntade med Elsie i famnen och Mattias hade bytt om med Malva. När de kom ut från omklädningsrummet gick Malva direkt iväg till en trappa till en vattenruschkana. Jag sa åt henne att hon var tvungen att vänta på oss. Hon brydde sig inte. Jag sa det igen, och igen, och igen. Sen sa jag åt Mattias att springa efter henne eftersom hon inte lyssnade (notera att det inte var långt bort, trappan var alldeles intill omklädningsrummen). Han kilade efter henne men då var hon redan halvvägs upp. Någon stjärna hjälpte henne uppför trappan trots att vi ropade på Malva att hon skulle gå ner (å andra sidan så kunde ju inte tjejen som hjälpte henne veta vem Malva var)). Det kom en massa folk mellan Malva och Mattias så han fick vända och skynda sig ner för hon hade redan hunnit upp och kastade sig utför rutschkanan. Usch jag har så dåligt samvete. Blir så arg på dem som stod där. VARFÖR STOPPADE INGEN HENNE?! Sen när jag tänker så blir jag ännu argare på mig själv och på Mattias. Hon är ju vårt ansvar. 

 

Nåja. Malva kom swischande ner i en himla fart och flög ner i en bassäng med ett djup på 1.2 meter. Och sen stannade hon där. Under vattenytan. Hon viftade med händerna och försökte ta sig upp men det var naturligtvis omöjligt. Hon bottnade inte och hon är inte simkunnig. Usch. Bilden sitter fast på näthinnan och jag kommer nog aldrig glömma den. Någonsin. Magen knyter sig på mig när jag tänker på det. :( 

 

Mattias hoppade i och drog upp henne. Malva var både rädd och ledsen. Hon var inte under ytan länge men tillräckligt länge för att det ska vara läskigt och hemskt. En badvärd kom fram till oss och tog en titt på henne. Han sa att han precis var på väg att hoppa i när Mattias gjorde det. Sen frågade han om hon tillhörde oss. Gud jag har inte känt mig så värdelös på länge. Vi pratade en liten stund och försökte trösta Malva som naturligtvis var väldigt upprörd och rädd. 

 

Sen badade hon tillsammans med Mattias och åkte andra rutschkanor tillsammans med honom i samma bassäng men i ett område där hon bottnade. Jag följde efter med Elsie. Men Malva var så rädd för att vara där så vi gick till småbarnsbassängen istället där t.o.m. Elsie bottnade. Malva var fortfarande rädd. Skakade och grät med jämna mellanrum. Hon var så orolig så vi gav upp och gick upp och bytte om igen. 

 

Efter ett tag släppte hennes oro och det goda humöret kom tillbaka (tror det var karusellernas förtjänst). Jag var rädd (och samtidigt önskade en del av mig) att Malva skulle bli rädd för vattnet. Men någon timme senare när vi gick förbi bassängerna så förkunnade hon högt och tydligt att hon ville bada igen. Det fick hon inte (mest för att vi orkade inte stöka med ombyten igen). 

 

Snart börjar simskolan igen. Antar att det visar sig då om hon blivit skrämd eller inte. 

 

Den händelsen förstörde dagen en smula (ganska mycket). Tog tid innan Malva repade sig och det tog ännu längre tid innan jag repade mig. Men förutom den otrevliga händelsen var det en riktigt bra dag. Elsie blev helt slut och slocknade i vagnen. 

 

Dagens minus (förutom det uppenbara att Malva kunde ha drunknat) så lyckades jag och Mattias bränna oss. Vi var väldigt noga med att smörja tjejerna eftersom vi var ute hela dagen. Det var soligt men inte överdrivet hett så jag liksom förträngde att jag själv steks lättare än ett bacon och struntade i att smörja mig. Med andra ord är jag röd lite här och var och det svider fortfarande i huden fast att det gått två dygn nu och jag har smörjt mig med kylbalsam en miljon gånger (eller nåt sånt). 

 

Det var det. Vi tog inte så mycket kort när vi var på Öland med det kan hända att jag slänger upp någon bild här senare. Nu ska jag snegla på tvätten. Köpte en begagnade bärsele idag som i skrivande stund ligger i tvättmaskinen. Sen ska Malvas bilstol saneras. Elsie är i Oskarström och får lite kvalitetstid med farmor och farfar och Malva umgås med oss här hemma. Eller umgås och umgås. Just nu har hon snott min telefon. Jag låtsas som om jag inte vet om det eftersom jag ändå är tråkig och ska hålla på med tvätten. Men sen ska vi återuppta vårt pysslande (gjorde gummiarmband förut. Malva tyckte det var fasligt roligt. Fast hon gjorde en ring sa hon. Tillslut hade ringen förvandlats till en båt, och ja, det liknade faktiskt en båt). Så medan jag gjorde ett futtigt armband gjorde hon en båt. Vi kanske borde byta så börjar hon på högskolan så kan jag gå om förskolan.