.

Malva har tydligen börjat hata sitt rum. Vet inte vad det är men igår hann vi inte ens somna innan hon vaknade och skrek som en stucken gris. Helt hysterisk. Jag var övertygad om att hon hade ont i magen för hon skrek så hemskt. Tillslut så tog jag ut henne i vår säng och la henne där på min plats. Hon slutade gråta nästan direkt. Låg typ helt apatisk och bara stirrade rakt ut. Jag trodde nästan hon var död där ett tag. Jätteotäckt. :( Vi strök henne över ryggen och benen och då somnade hon väldigt snabbt. Men jag ville ju ha min plats så när hon verkade sova tillräckligt djupt lyfte jag upp henne. Inga problem. Bar ut henne i hallen och mot hennes rum. Då slog hon upp ögonen och när hon insåg att vi stod i dörröppningen till hennes rum började hon skrika helt hysterisk igen. Så nånting med rummet gör att hon känner sig otrygg. Usch. :( Eller så vill hon bara inte vara ensam. 

 

Hur som helst så fick jag snällt lägga henne i vår säng igen. Hon somnade i och för sig om ganska snabbt så det var väl bra. Men herregud vad det INTE är bekvämt att sova bredvid småbarn. Särskilt inte när man inte är van att samsova. Malva gnessar så mycket. Med en fot i ryggen är det inte lätt att somna. Och vid flera tillfällen lade hon sig helt på sniskan och hade sitt huvud på Mattias kudde och sina fötter i mitt huvud. Typ. Så jag fick rätta till henne hur många gånger som helst. 

 

På plussidan så sov ju Malva mycket bättre när hon fick ligga hos oss så vi slapp hennes hysteriska skrik. Men på minussidan så har jag vaknat X-antal gånger i natt och det känns som om jag nästan inte sovit något alls. :( Hoppas hon vill sova i sin egna säng i natt. 

 

 

---

 

 Sen blir det ju inte bättre av att grannarna för en massa oväsen mitt i natten. Okej att man stökar vid midnatt nångång då och då. Men kom igen. Två nätter i rad har det varit en jäkla liv vid 3-4 på natten. :@

 

 

Som hämnd spelade jag lagom hög musik vid 8 i morse. Samma låt 5 gånger i rad.