.

Uscha vilken dag vi haft.

 

Under natten vaknade Malva ungefär varnnan timme och vid halv 5 började jag tänka på min försäkring och på döden och sen var det ju kört. Låg och funderade på det en mindre evighet innan jag kunde somna om. Blä! 

 

Sen fick jag avboka dagens möte med min psykolog för att istället ta Malva till vårdcentralen. Kändes lite hemligt för vi fick gå in via ambulansingången. Antar att det var för att inte utsätta andra för en eventuell smitta. Här verkade de i alla fall ta det mer på allvar så vi fick träffa tre olika personer och det blev lite provtagning osv. "Lite provtagning" låter så lätt men det var allt annat än lätt. De behövde bland annat ett halsprov och Malva som redan var allmänt grinig och inte riktigt förstod vad vi höll på med var inte alls med på noterna. Det resulterade i att jag fick hålla fast henne och hon fick under tvång pinnen nerkörd i halsen. :( Usch vad hon grät efter det och humöret repade sig aldrig riktigt. Jag begrep aldrig vad hon har, bara att det är (minst) en infektion i kroppen och hon har bakteriet i halsen så läkaren skrev ut penicillin. Stackars lillan. Och stackars oss som måste tvinga i henne det. Vi som ska vara hennes trygghet har varit elaka hela dagen. :( 

 

Mice som hade jour fick komma hit och vara barnvakt på eftermiddagen så jag kunde åka till sjukhuset för ytterligare undersökning av cellförändringarna. Läkaren jag träffade var verkligen jättebra! Och sköterskan också för den delen. :) Undersökningen var dessvärre ingen hit, cellförändringarna var så pass mkt att han ville knipsa av lite för att skicka till vidare undersökning. Själva knipsandet (som jag varit skiträdd för) kändes inte ens. Men det gjorde dessvärre allt annat. Och nu på kvällen känns det som om någon misshandlat mina nedre regioner. Särskilt när jag står upp. Påminner lite om känslan efter förlossningen (fast lindrigare nu än vad det var då, förstås). 

 

Tanken var även att jag ska genomgå en konisering men eftersom läget är som det är så skjuts det upp på obestämd tid och jag ska få göra ytterligare en undersökning i typ december någon gång (om inte jag minns fel). Men men, antar att allt beror lite på vad provsvaren visar också. Han skulle begära att få dem snabbare så istället för att vänta i tre veckor behöver vi troligtvis bara vänta i ungefär en. Alltid något positivt. Antar jag. 

 

Malva ska äta penicillinet i tio dagar så hon får inledningsvis vara hemma hela denna vecka i alla fall. Mattias ska vabba för henne. Med tanke på hur svårt det var att få i henne medicinen så känns det rätt bra att han är hemma så vi kan hjälpas åt med det. 

 

Är så trött nu så det känns som om jag glömt av hälften av allt jag skulle skriva om. Nu ska Mattias strax bädda ner Malva och själva bänkar vi oss framför teven med lite Once upon a time. Lär väl slockna efter det. Misstänker att den här natten kommer bli en repris från den senaste. 

 

Erhm. Nu har jag gått ifrån inlägget och gått tillbaka så många gånger att det tog en halvtimme att skriva allt. Glömde dessutom publicera det men men. NU gör jag det i alla fall. Bara ett sista gnäll: VARFÖR kan man inte hitta alvedonen när man väl behöver den. Tycker Malvas jäkla alvedon varit överallt och nu när vi behöver den så är det helt plötsligt ingenstans. Grr!

 

Godkväll på er!