Sambo, Minimidsommar, Godkänd och Minnen

Idag kom äntligen min kära sambo hem. <3 Ida och Mice var här på morgonen och förmiddagen. Leo och Malva badade lite med Elma fick betrakta dem från skuggorna. Tror hon var hyfsat nöjd med det ändå. Mattias mormor kom även på en snabbvisit och lämnade nyckeln till Öland. Ja, alltså inte hela Öland men det fattar ni nog. :) Snart åker vi. Tihii! :) 
 
På eftermiddagen åkte vi till förskolan för att fira lite minimidsommar. Jösses! Hade jag på allvar insett vad det innebar hade jag nog velat stanna hemma. Men vi dansade runt midsommarstången, och sjöng. Malva tyckte det var väldigt kul, särskilt när vi sjöng prästens lilla kråka (hmm, undra varför? ;)  ). Sen blev det lite mingel och fika. Eller, mingel vill jag väl knappast kalla det. Alla ungar sprang omkring och föräldrarna traskade efter. Och Mattias den busen fick nästan ett ragg där också. Haha. :D Jaja, hade det varit på riktigt hade jag kanske inte tyckt att det var så underhållande, men men. Aldrig kan man gå säker tydligen. Hehe. Och Malva blev nästan nertrampad av en man. Han blev lite förskräckt men Malva rörde inte en min, jag trodde hon kanske skulle bli rädd men icke, hon var bara nyfiken. :)
 
Nåja, väl hemma så har vi firat att min slutrapport blev godkänd med att äta rester till middag. Om någon vecka kan jag ansöka om examensbevis. HÄFTIGT! :D Jaja, jag blev inte författare. Jag flyttade inte till Skottland och jag gifte mig inte med James Fraser. MEN jag tog i alla fall en examen. Och flyttade från Strömsund. Så en liten bit på vägen kom jag i alla fall. Kan hända att Mattias inte är skotte men han är ju 100 mil närmare uppväxt Skottland än vad jag är. Haha, alltid något. ;) Och Malva.. Tjaee.. Jag hade nog bytt bort skrivandet, skottland, tjae.. alltihop enbart för henne. Även om hon är en jobbig liten skit<3  ;)
 
Ang. minnena så läste jag gamla kommentarer på bloggen. Av nyfikenhet antar jag. Och total dumhet. Blev bara ledsen och irriterad av det. Och för er nyfikna själar kan jag bara meddela att det inte är någon mening att leta efter dem för att de är dolda. Eller ska i alla fall vara det. Det är så onödigt och dumt alltihop. Sen så här i efterhand kan jag ju bara konstatera att jag kanske inte hanterade det på bästa sätt. Snarare att jag hanterade påhoppen ganska dåligt. Vill intala mig själv att jag växt upp sen dess men å andra sidan så har jag ju inte varit utför sånt där på länge så ärligt talat vet jag inte hur jag skulle reagera på något sådant nu. Kanske bara ignorera. Det finns ju ändå inget man kan göra åt att någon annan vill bete sig som en skit. Jaja, det tillhör historien och ska stanna där. Nu ska jag joina Mattias och Malva. Dags för dagens sista bus innan det blir pyjamasmys med mina bästa- <3
 
 

 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0