.

Jahopp, då var terminens andra (och sista) webbinarium över. Nu återstår uppgift 5, slutrapporten och slutseminariet som sker på skolan. Och resterande tid av praktiken återstår ju också förstås. 

 

Men dagens seminarium fick mig att fundera över mig själv. Det är så irriterande att vara socialt inkompetent. Jag gruvar för slutseminariet då jag behöver träffa min klass. Usch! Inte för att det är något fel på dem, tvärt om! De är troligtvis mer normala än vad jag är. Önskar att jag var lite mer som dem men det går bara inte. Jag fattar inte hur jag ska kunna ha det här som yrke när jag är så socialt obegåvad. Kanske kan man träna upp det.. Jag får väl gå kurs hos Mice eller nåt för han är ju kungen av socialtalang, om än lite klumpig sådan men ändå. Finner det lustigt att jag är mer intresserad av döda människor än levande..? Alltså det är inte så fruktansvärt som det låter, jag menar historia och sånt. Vanligtvis är jag inte så förtjust i döda människor eftersom jag en löjligt stor rädsla för döden, typ -jag-ligger-vaken-halva-natten-med-ångest-för-att-alla-måste-dö. Underligt nog var dödsångesten mycket mindre när jag jobbade med gamlingar och ibland iakttog dödens intåg och tog hand om kroppen efteråt. Knasigt. 

 

Oj, spårade visst en hel del. Känner mig totalt osammanhängande. Tror jag behöver sova lite. Men det får bli sen för snart ska jag eventuellt åka till panduro och granska deras mönsterpapper. Tänkte egentligen beställa men jag är så otålig att jag inte orkar vänta, hehehe..