.

 

I morse insåg jag den troliga orsaken till min trötthet och mitt dåliga humör. Jag måste ju ha brist på något. Skulle inte förvåna mig om det är järnet, folsyran eller sköldkörteln som det inte riktigt står rätt till med. Har inte tänkt på det innan eftersom jag hela tiden utgått från att det är Malvas fel. Men jag tror faktiskt inte hon är den huvudsakliga boven. Inte nu när jag tänkt efter lite. Kan hända att hon är en aning besvärligare än genomsnittsbebisen.. Men hon är inte så hemsk att det ska ge mig dåligt humör prick varje dag, morgon och kväll. Inte så bevärlig att jag ska bli så trött att jag får dåligt humör bara av att vakna för att jag inte känner mig det minsta utvilad.. Nää, jag tror det ligger något mer bakom. Inte så trött att jag blir yr, eller känner mig så matt i kroppen att det känns som om jag inte ens orkar lyfta armarna. Skulle inte tro det. Särskilt inte när det suttit i så länge. I början kanske det berodde på min kära lilla Malva men jag tvivlar starkt på att det gör det nu. Så i morgon ska jag ringa vårdcentralen och boka telefon tid med min läkare i hopp om att tigga till mig lite blodprover. Hon kan vara lite sträng (enligt sina egna medarbetare) så jag tänkte ta en telefontid först innan jag slösar några pengar på att gå dit ifall hon inte vill göra någon mer ingående undersökning. Men men, tjata ska jag. Det vore ju inte konstigt om järnet är fel. Jag har ju inte käkat järntillskott på över ett år eftersom jag hade megahögt värde vid inskrivningen på mvc när jag väntade Malva. Sen vid ett års kontrollen sa hon inget heller så jag antog att värdet var okej då också.. 

 

Nåja, vi får väl se vad som händer. Nu ska jag ta hand om min trötta lillskrutta. Jag har faktiskt lite ork såhär på kvällskvisten, jag fick en härligt varm och uppgiggande dusch utan att stressa förut. Det var underbart! :)