.

Nu är det konstaterat, det var inte järnspöken! Jag är inte lat utan har faktiskt mått dåligt på riktigt. Läkaren ringde nämligen nyss. Järnvärdet var inte alarmerande lågt men det hade sjunkit sen sist så därför ska jag nu käka en järntablett per dag. Sen hade proverna visat att min sköldkörtel var understimulerad. Jag har ju något som kallas hypotyreos som innebär att sköldkörteln producerar för lite av en särskild hormon som jag just nu inte kommer på vad den heter. Mitt värde var dubbelt så högt som det som räknas som normalt, enligt min läkare så är det bäst om värdet ligger runt 3, och det ska absolut inte vara högre än 4, men jag hade ett värde på 6.75.. Så nu ökas min levaxindos och om 6 veckor ska jag tillbaka för nya prover.

 

Det känns så skönt att veta att det faktiskt varit något, att det inte bara skulle berott på Malva eller på att jag skulle vara lat eller nåt sånt. Nu har hon förvisso varit jobbigare än vanligt de senaste nätterna men min trötthet och dåliga humör har ju hållt på bra längre än så. Kan dock inte minnas att jag var så här trött när jag var gravid, den gången jag lades in på sjukan/bb, då upptäckte de ju att mitt tsh värde låg över 12. Å andra sidan mådde ju hela jag superdåligt eftersom jag hade ett luktsinne i superhero style och mådde vansinnigt illa.Fast det berodde ju inte på min sköldkörtel men det var väl så mycket på en och samma gång. Kanske var jag trött också, minns som sagt inte. 

 

 

Nåja, det känns som sagt väldgt skönt att veta att det inte var inbillning. Och att det inte var p-staven heller. Även om hon var skeptisk till den. Jag är själv en smula skeptisk eftersom hormonerna rusar amok. I morse fällde jag några tårar över att en tjej på animalplanet var så förtjust i sin katt. Hahahaa PINSAMT! Tur att det bara vara jag och Malva hemma. :) Nu när vi vet vad som är felet så kanske vi kan få någon ordning så jag kan återgå till att vara en normal människa. :)