.

 

Känns som om ögonlocken hänger ner till knäna. Lyckades aldrig somna, gnessade bara runt i soffan för ingen ställning var bekväm och tillslut så hamnade jag här igen. *suck* Nåja, min vansinnes-surhet har lättat avsevärt så nu tycker jag inte att den mänskliga rasen är mer korkad än vad jag normalt sett brukar tycka. :) 

 

Sitter mest och stirrar på klockan. Tycker den kan bli 4 så Mattias får komma hem så jag har honom hemma i säkert förvar. Dagar som den här är jag extra glad att han kör i Halmstad nu istället för hela vägen till Veddige. Olyckan som hänt utanför Helsingborg är ju helt jäkla vansinnig. Usch! Läskigt. :( 

 

Antar att jag borde bända upp ögonlocken lite och börja korrläsa uppsatsen. Vi är inte klara för jag behövde min kumpans hjälp i morse men han var inte kontaktbar utan låg och sov, så efter att jag väntat på svar från honom i en timme blev jag sur och åkte hem, fast då hade jag redan fixat i ordning de flesta "större" sakerna av småsakerna som vi hade kvar. Nu har vi dock fortfarande några småsaker kvar men jag vägrar infinna mig på skolan igen om jag inte absolut måste så därför tvingar jag honom uppsöka ett bibliotek och försöka fixa det sista. Men men, korrläsningen kommer man ju inte ifrån för det. Bläh!