Bekännelse

Kanske dags att bekänna att vi är hemma i Halmstad igen... Fast det visste ni nog redan. 
 
Resan hem ägde rum i onsdags och gick ganska smärtfritt. Malva vaknade inte förrän vid 5 halv 6 eller vad klockan nu var. Då hade vi ju kört i 9-10 timmar så vi hade ganska närma hem. Blev ett uppehåll i Falkenberg för att lämna resesäng och hämta upp katterna, samt käka en snabb frulle. 
 
Resten av förra veckan bara rusade på, och nu är den borta för all framtid. Vi hann inte få ordning här hemma så det ser fortfarande ut som ett bombnedslag men just nu är jag så trött att jag inte orkar bry mig. Igår fick jag ligga i sängen i 20 ynka minuter innan Malva jagade upp mig. Hann precis slappna av så pass mycket att jag nästan somnade och sen var det kört. Uscha vad sur jag blev. Nåja, sen fick jag ju faktiskt sova ända till halv 5, och sen upp för dagen med en superpigg bebis kvart över 6. :/ 
 
Idag ska jag väl försöka fortsätta få någon ordning här hemma. Fast inte förrän efter jag har varit hos tandläkaren. Ska dit klockan 9. Är nästan lite nervös. Fattar inte vart jag/de ska göra av Malva när de fotar. Tandläkaren måste nog ta med henne ut eftersom de inte ska vistas i rummet när de fotar tänderna. Men samtidigt så känns det inte särskilt bra att se någon total främling bära ut henne och stänga dörren.. Hmm.. :/ Tur det inte handlar om någon längre stund för då skulle jag kanske få för mig att hon blivit kidnappad. 
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0