Övergiven och rädd

Eller njaa.. Inte direkt. Jag är snarare ensam och sur. Men surheten har absolut inget med ensamheten att göra. Jag hoppas älsklingen får det roligt där borta i Jönköping.

Maya tyckte det var lägligt att väcka mig 02:50 i natt. Det tyckte inte jag men det struntade hon blank i. Jäkligt taskigt anser jag. Nåja, väl vaken så började tankarna snurra och vanligtvis brukar jag lyckas somna om inom en timme. Men inte den här gången. Jag hade fortfarande inte somnat om när älsklingen gav sig av mot Jönköping vid 6 i morse. Jäklar var sur jag var då, bara för att jag inte kunde somna om. :mad:

Nåja, somnade väl om vid halv 7 tror jag och vaknade igen strax efter 8. Detta kommer bli en låååång dag. Så jag tänker inte göra så mycket förutom att gå omkring och se ut som en zombie. Samt eventuellt åka till Falkenberg. Ska hänga med systeryster på hundutställning i Borås i morgon men åker nog till Falkenberg redan ikväll så slipper jag gå upp onödigt tidigt i morgon. Dessutom kanske jag lyckas sova en hel natt i sträck när det är lite miljöombyte. Har ju vaknat runt 3-4 tiden varje natt i en hel vecka nu, börjar bli lite tjatigt. Det underliga är att det är inte Maya som väcker mig varje natt, ibland bara vaknar jag ändå. Knasigt. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0