En dröm


Okej. Här kommer den. Barnet-i-halsen-drömmen alltså. Eller i alla fall det jag kommer ihåg av den.

Jag drömde att jag var med barn. Först trodde vi att allt var som vanligt men så upptäckte jag att jag hade svårt att andas. Vi åkte till doktorn och då visade det sig att bebisen inte växte i magen utan den hade satt sig i halsen och växte där. Och plötsligt så hade jag verkligen en bebis under huden i halsen. Jag kunde se armar, huvud, rubbet(!) under huden. Det var väldigt viktigt att barnet höll sig lugnt och sparkade så lite som möjligt för varje gång barnet började röra på sig och sparka så fick jag jättesvårt att andas.


Sen helt plötsligt så försvann bebisen i halsen och vi skulle ha barn för första gången - igen.
Men det som var underligt nu var att jag i början kunde känna värkar (jag kan än idag minnas hur det kändes. vilket är en aningen underligt med tanke på att jag egentligen inte har någon aning om hur en värk känns, men men). Så jag kände några enstaka värkar och en som var extra stark, mycket starkare än de andra, men jag kunde inte känna barnet sparka, men vi visste att det var inte konstigt eller farligt eftersom jag var så himla tjock att det inte gick att känna sparkarna för allt fett som var i vägen. Nåja, vi åkte in till BB för då skulle jag föda och plötsligt var Ida där. Hon hade just fått en lillebror till Leo. Jag blev lite sur och avis på Ida för hon fick föda vanligt men det slutade med att jag var tvungen att göra ett kejsarsnitt och egentligen så ville jag ju inte det. Och jag minns att jag i drömmen tyckte att allt verkade en smula överdrivet för det gjorde ju inte alls så ont som jag trott att det skulle göra. Vi fick för övrigt också en pojke. Min och Mattias unge lades i en gemensam säng där Idas och Mices nya låg och Leo var också där. Då insåg jag att jävlar vad fula barnen var! Dom var verkligen skitfula! Påminde om mini-Dobbysar så som Dobby i Harry Potter ser ut. Fast med kortare öron, men annars var de ganska lika, såg ut som små troll men vi visste att det gjorde inte så mycket att barnen såg ut som stryk för när de blev äldre skulle de bli lika söta som Leo.



Haha, yes, där har ni den. Tror jag får sluta kolla på barnprogram. Alltså program där folk föder barn. Haha xD





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0