Utmattningsgråt?

Idag har varit en oerhört jobbig dag. Spendare över 9 timmar i skolan. 9 TIMMAR!! :bigeyes: Och det säger jag er. Högskola/universitet kan fasen inte jämföras med att fjanta runt på något jäkla gymnasium eller komvuxutbildning.

Först 4 timmar föreläsning och sedan grupparbete direkt efter det. Vid 17- tiden var jag så trött och nere att jag var rent ut sagt gråtfärdig. Så där gråtfärdig när man känner hur tårarna bara vill komma men man måste tvinga bort dem för det går ju inte lättare att plugga om man börjar lipa. Uscha! Jag var så nere och ledsen och längtade bara hem.

På väg hem svängde jag in på ica för att hämta ut det mystiska paketet som jag glömde hämta ut i morse. När jag försökte låsa bilen så lyckades jag veva ner framrutorna i stället (har aldrig hänt förr). Så här i efterhand känns det ju lite lustigt men just när det hände var jag så gråtfärdig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen varvat med ett ursinne på väg bort från all kontroll.

När jag kom in på ica var det givetvis kö vid den där postgrejen. En irriterande liten ****piiiiiiiiip***** gubb****piiiiiiiiip* trängde sig före i kön precis framför mig när det var min tur. Det förbättrade inte mitt humör och jag pendlade då mellan att brista ut i en gråt ala syndafloden eller kasta första bästa, hårda, sak i huvudet på honom. Allra helst en atombomb men såna har de ju så klart inte på ica (ellleeeer..?).

Sen blev det äntligen min tur. Då kunde de så klart inte hitta det mystiska paketet utan att ska leta och ringa mig i morgon någon gång. Och på tal om i morgon, gissa vad jag ska göra då?

Japp! Jag ska plugga.

Fast nu har jag varit hemma 2½ timme  och hunnit äta, mysa med älsklingen, nöjessurfa och (givetvis) plugga lite till så nu känner jag mig nästan mänsklig igen. Trodde för ett tag där att jag blivit helt jävla tokig och att nedtrappningen av tabletterna kombinerat med stressen i skolan och det dåliga sömnen gjort att jag hamnat ännu längre ner i hålet än vad jag var i våras. Fast nu tror jag inte det är så längre.


Oj vilket flummigt och grinigt inlägg. Skyller det på tröttheten. Nu ska jag unna mig en propavan. Eller en halv rättare sagt eftersom jag måste fungera i morgon också. Hade tänkt ta ett bad innan jag gick och la mig men det orkar jag inte. Så nu, mot sömnens förlovade land. Jag har hört talas om att det faktiskt finns på riktigt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0