En dröm


Drömde två hemska mardrömmar i natt. Död.
Död överallt.

I den första drömmen befann jag mig i ett höghus. Minns att jag tog hissen till våning 64 och därifrån var man tvungen att ta trapporna till våning 69 som jag bodde på. Det fanns inga ytterväggar, bara gigantiska fönster. Tim gick nära ett fönster, han lutade sig för hårt mot rutan så den släppte i fästet och snurrade runt så Tim hamnade på utsidan av fönstret. Där fanns det bara en smal kant att stå på, men eftersom Tim är gammal och det hela hände så snabbt så tappade han balansen och föll mot en säker död. På ett eller annat sätt hamnade alla djuren på andra sidan fönstren och ramlade ner för höghuset och dog, det var fruktansvärt! 

Vaknade vid 3:40 i natt, tack och lov för det för då slapp jag ju drömmen. Men började i stället drömma en annan:

Vi (jag vet inte vilka) åkte i en buss. Det fanns en ond och jättefarlig människa på bussen, jag visste att jag var tvungen att sno bussen och köra iväg med den om de andra skulle klara sig. Så när alla var ute ur bussen för att kissa i skogen så satte jag mig bakom ratten och körde iväg med den, den onda människan låg och sov på ett säte. Jag var förvånansvärt bra på att köra bussen (??). Plötsligt förvandlades den till en lastbil som jag skulle köra in i någon sorts källare, den onda människan var fortfarande kvar i lastbilen men jag flydde därifrån. Helt plötsligt var jag och mamma ute och flög med ryan air. Vi flög vara runt till en massa olika platser, jag minns inte varför. Sen befann vi oss uppe på taket till ett höghus, pappa var också där. Då kom det fram att mamma mådde dåligt och ville dö och hon ville att jag skulle hjälpa henne. Jag ville inte men jag kunde inte säga nej. Pappa tyckte också att jag skulle hjälpa henne, så jag gjorde det, jag minns inte riktigt hur men på något sätt dödade jag i alla fall henne. Sen skulle jag försöka komma något sätt att förklara det hela för Ann-Louis (lillsyrran). Då det blev en ny dag satt jag återigen i ett ryan airplan. Då ringde pappa mig och var skogstokig för att mamma var död. Han hade glömt allt och hade ingen som helst minne av vad som hade hänt dagen innan. Jag hade sjukt dåligt samvete och kunde inte sluta gråta men vågade inte berätta för honom att det var jag som hade dödat henne. Plötsligt var ryan airplanet mitt och det var jag som körde. Jag skulle åka hem till Ann-Louis för att hämta upp henne och berätta om hur allt gått till, hon visste om att mamma var död och var jätteledsen. Jag landade på hustaken med flygplanet. Då fanns det ett vanskapt barn/ungdom i planet som också skulle dö. Men han/hon (??) ville inte och ställde till jättemycket bråk om det för han/hon tyckte det var orättvist att denne måste dö bara på grund av att han/hon var vanskapt. Sen helt plötsligt befann vi oss i en lång korridor där det fanns badrum som stod tätt på rad, mellan badrummen kunde man dra ett draperi men det fanns inga som helst väggar. Då vaknade jag.

Jag tror jag är ett typiskt exempel på en sån som drömmer om det man upplevt under dagen/dagarna, för den senaste tiden så har jag nästan alltid kunnat spåra drömmarnas innehåll till något. Jag är ganska säker på att några element i nattens drömmar går att spåra. Mestadels tror jag de är en reaktion på filmen som jag och M kikade på igår, vi såg 'The happening' och den är fullproppad med död, och det är inte särskilt länge sedan jag flög med ryan air. M kör ju lastbil så det var inte heller särskilt konstigt. Hissen kan ha att göra med att det finns en hiss i huset som jag flyttat till, men varför det var exakt de våningarna som var väsenliga vet jag inte, och avsaknaden av väggar är också lite besynnerligt samt raden av badrum.  Nåja, drömmarna var riktigt obehagliga eftersom jag verkligen trodde att det hände.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0