En dröm
I natt drömde jag om Anders Behring Breivik. Vi skulle hjälpa honom att fly från Sverige och slippa sin rättegång. Han skulle ta ett flyg till Japan för där var han säker. Det var jag, mamma, och Ida. Vi ville givetvis inte hjälpa honom, vi visste att han var skyldig och han erkände alltihop men mamma kände någon som tvingade oss att hjälpa honom, så då gjorde vi det. Minns att jag satt i baksätet i pappas gamla volvo på gården i Fagerdal. Ida satt fram. Mamma kom gående med honom mot bilen. I drömmen såg han inte ut så som han ser ut i verkligheten. Han var blond. Men betydligt yngre. Typ 17-18 år gammal, max! Jag och Ida pratade skit om honom tills han kom fram till bilen, sen vågade vi inte säga något mer för vi var rädda att om han hörde oss kanske han skulle mörda oss. Han satte sig bredvid mig i bilen och hälsade artigt. Han var var hur trevlig som helst och pratade på som om ingenting hade hänt. Han pratade ren svenska, vilket vi tyckte var lite underligt eftersom vi hade trott att han var norsk. Men då berättade han att han egentligen kom från Finland. Vi åkte till Rudsjö för att gömma honom där ett tag innan hans flyg skulle avgå i närheten därifrån. Men när vi kom till stugan var det en hel del folk där. Och vi hade bara varit där en liten stund så kom polisen. Vi blev jätterädda att han skulle avrätta oss nu när han inte hade någon användning för oss längre. Det var dessutom en halvgalen, brunhårig, medelålderskvinna i stugan som var vän med honom och hon var också en mördare. Vi var mer rädda för henne än för honom. Polisen sköt mot huset med laserstrålar flera gånger och sen satte de sig utanför ytterdörren och knuffade upp den på glänt för att kunna tjuvlyssna på vad vi sa. Då blev jag lättad och tänkte att det var lika bra att bjuda in dem så jag sa "Nemen hejsan, är ni här. Kom in". Då kom in och haffade Anders. Kvinnan struntade de i för de visste inte vem hon var. Alla gick ut på gården och stod där och pratade. Även om de haffat Anders så kunde han fortfarande gå omkring som han ville. På gården stod ett utedass, han gick till dörren och började hacka på dörrkarmen med en skruvmejsel, fick han upp ett tillräckligt stort hål så skulle en lucka öppna sig och han skulle kunna fly genom den (???????????) Men mejseln var dålig så då tog han fram sin pistol och började skjuta på väggen. Det var som en soft airgun, exakt samma kulor, men de här kulorna kunde gå in i kroppen och jag fick för mig att han skulle vända sig om och skjuta hejvilt omkring sig, men det gjorde han inte. Däremot så kom polisen och sköt några skott med sin pistol, exakt lika dan som Anders hade och sa sedan åt honom att han fick minsann stoppa ner pistolen igen för här fick man inte skjuta (?????). Anders gjorde som de sa.
Jag gick in i huset igen och blev orolig över att kvinnan var där inne. Jag trodde att hon försökt mörda någon i smyg. Det stod en stor tvättmaskin i köket och jag var bombsäker på att hon stängt in någon i den. Och när jag knackade på den så hörde jag att det var någon där inne som plaskade i vatten. Kvinnan låtsades som om hon inte visste hur det kom sig, men hon försökte i alla fall inte stoppa mig när jag öppnade den. När jag väl fick upp dörren/locket så visade det sig att det var Homer Simpson som låg där inne. Han tyckte det var skitkul att kvinnan hade stoppade in honom där och han ville minsann inte gå därifrån utan han bad mig stänga luckan igen och regla den ordentligt så ingen annan skulle kunna öppna den.
Sen minns jag inte så mycket mer.
Som sagt. Helsjukt.
Drömde även en massa andra drömmar men jag minns bara små delar av dem. Typ fest och pingviner :S
Kommentarer
Trackback
