En roman


Då var det gjort.
Var oerhört nervös för idag, efter allt jobb igår så visade det sig att det jag skrivit var fel!
Ville bara sjunka genom jorden och försvinna, jag insåg det 15 minuter innan lektionen skulle börja så jag fick i panik skriva om alltihopa så det blev mer passande.

Hade en fruktansvärd ångest innan och under början på lektionen.
Tänkte verkligen att jag kanske borde hoppa av för jag vill absolut inte alls hålla på med det här.
Kände mig verkligen panikslagen och ville fly ut från tvstudion.

Läraren kände väl av min skräck, för ironiskt nog så blev jag utvald att bli filmad först. :bigeyes: Han kom fram och såg lite finurligut och sa:
"Du ser ut att vara sugen på att börja".
Tro mig, det var jag definitivt inte! Men men, det var bara att pallra sig fram framför kameran och hoppas att inte subbla över en sladd eller något.
Hade en himla tur eftersom det jag skulle säga var mer eller mindre nyskrivet och jag hade ingen som helst aning hur långt det var, vi hade exakt 1 minut på oss, inte mer, inte mindre. Mitt var 56 sekunder långt så då blev jag riktigt stolt över mig själv :P

Sen hade vi paus, fick samla nerverna och då insåg jag att det var rätt kul, och intressant, både att stå framför och bakom kameran. Fast jag står nog hellre bakom :P

Efter pausen var det intervjudags. Vi delades in i grupper och skulle turas om att vara journaslist/den som blir intervjuad. Vi skulle prata om samma sak som vi gjort under inspelningen och som journalist fick man vara hur elak man ville och mata på med enkla eller jobbiga frågor utfrån vad man hade lust med och som politiker/politisktintresserad fick man vara hur undvikande eller direkt som man kände för.
Jag var dock inte riktigt beredd på frågorna så när "min journalist" avbröt mig mitt i en mening för att slänga in en fråga blev jag helt ställd och började skratta. Haha. Inte så bra. :S
Så det blev omtagning på den, men men, jag var långt ifrån ensam om att behöva omtagning så det gjorde inte så mycket. När det däremot var jag som skulle intervjua blev det svårare för "min politiker/politiskt intresserad" var inte förberedd alls och hade ingenting att prata om, han tänkte bara improvisera allt, vilket innebar att jag fick leda hela inspelningen från början till slut och mata fråga efter fråga. Man kan ju tycka att det är lätt att komma på frågor kring något så stort som valet. Men prova när ni har en mikrofon i nyllet och hör era egna röster i hörlurarna och se hur lätt det känns då. Fast jag tycker det gick rätt bra, och det var fasligt roligt! :thumbup:

Så jag har övergett avhoppningsplanen (den tanken var förmodligen bara ett resultat av nerverna). Det här är superkul, om än fruktansvärt läskigt och jag lär bergis vara lika panikslagen nästa gång men jag lär väl hinna vänja mig inom 3 år :P

Ikväll blir det lugna gatan, tänkte lägga mig hyfsat tidigt, ska vara hundvakt åt lillfisen i morgon och jag har tydligt minne av att det var jobbigt :P, vi ska även få besök då så jag ska baka innan de kommer. Sen blir det nog plugg, tenta om 2 veckor. Scary! Saknar fortfarande en bok för hon jag köpte den av har inte fått arslet ur vagnen och skickat den än.

Fy vilken roman det här blev. Stackars er :P
Men så blir det när det händer såna här nya, läskiga & spännande saker :)

tjillevippen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0