.

Har varit en smula stressigt idag.
Nåja, har i alla fall hunnit med de tre viktigaste sakerna:
* Jobba
* Ordna veterinärtid till Tarzan (han fick tid redan i morgon, bra mkt bra)
* Gå på sjukan

Fick först träffa en dsk och sedan en fotvårdsnisse. Hon utförde ett mindre mirakel med fötterna för just nu gör det inte alls lika ont som innan, men medan de höll på så var tårarna inte långt borta, och då är ju ändå jag en sån där "smärta- äh"- typ som gillar tatueringar och piercingar och dyligt, men detta gjorde verkligen ont! :( De trodde att det var därför smärtan försvann när de slutade hålla på med skiten, fötterna bedövade helt enkelt sig själva.. :S

Nåja, ska träffa fotvårdstanten igen på fredag, är lite osäker på vad fanken som kommer hända men huvudsaken är att det bli ett stopp på eländet. Hon upplyste mig förövrigt om att jag förmodligen blivit fuskopererad de gångerna de varit och grävt i den jäkla tån.. Hmpf, fuskopererad/slarvopererad 3 ggr..

3 JÄKLA GÅNGER?!?!?!?

Det låter verkligen som mitt liv.

Varför blir jag ens förvånad?

---

När jag var där så insåg jag hur oerhört mycket jag hatar att känna mig omhändertagen!!
Usch vad hemskt det är!
Folk som bara är genomsnälla och vill väl.
Har seriöst svårt för att hantera sådan vänlighet som man oftast stöter på på såna där ställen.
Tycker verkligen inte om det! De behöver inte vara sååå vänliga.
Det räcker med att de är allmänt trevliga, de behöver inte visa att de bryr sig.. Det gör ju bara det hela ännu värre.. :/

Folk som tittar på en med en blick full av medlidande och använder ord som liten och stackare (HA!), och säger saker i stil med "förlåt att jag gör dig så illa, jag vet att det gör fruktansvärt ont, det är bara att skrika om det behövs".. Hmpf! Då känner man sig bara mer sårbar ju! Jag AVSKYR den känslan!
Vad de borde säga är: "ja det gör ont; bit ihop!"

Aja, nu ska jag kila till Natta en sväng ^^

Toodiloo

---