.

Det blev en lång dag igår. Kom fram till Hammerdal vid 1 i natt. Då hade jag varit på resade fot i 16 timmar :bigeyes: Tåget blev totalt 3 timmar försenat. Det låter inte så mycket, men det känns betydligt värre än vad det låter. Det var totalt kaos i Stockholm. När jag kom till rulltrapporna skulle leta mig till SJs resetjänst eller vad det nu heter så möttes jag av en skräckinjagande syn:




Bilden har jag lånat av aftonbladet och gäller egentligen ett annat tillfälle. Det var nämligen mer folk i salen igår än vad det syns på bilden men jag hade inte tid att stå och fota eftersom jag var tvungen att ta mig igenom det där jävla havet eftersom SJ- stället låg väldigt jobbigt placerat:




Det var inte lätt att ta sig förbi den där hopen med en resväska, en datorväska, en vanlig  väska samt en påse. Och det blev ju inte direkt bättre av att de som stod där tycktes sakna förmågan att kunna flytta på sig.

Nåja, efter några om och men och massvis med oerhört fula svordomar (i mitt huvud) kom jag fram. Tar en kölapp och inser att jag har 300 personer före mig i kön. KUL! :thumbdown:

Efter över en timmes väntande blev det äntligen mig tur. Då visade det sig att 16-tåget som jag skulle åkt med inte hade tagit sig iväg heller p.g.a tågproblem så det stod fortfarande kvar på stationen men skulle strax avgå. När det var strax över 10 minuter kvar började de fippla med sina datorer för att orda nånting. Först visste jag inte vad men sen visade det sig att de ordnade med någon sorts ersättning. Jag fick 100 spän att handla för på pressbyrån. Men vid det laget var det 8 minuter kvar till avgång och då skulle jag boxa mig igenom havet med människor samt hitta rätt spår. Jag hade med andra ord inte alls tid att rofullt shoppa på pressbyrån.
Stressade som en galning men hann i alla fall med tåget.
Blev bundis med kvinnan jag satt bredvid. Det visade sig att hon delade min passion för Skottland så vi hade massvis att prata om :P
Satt en pappa och en 5 årig flicka mittemot oss. Hon var jättesöt och charmig, och fruktansvärt jobbig också. Hon somnade inte förrän vid Ånge så under den 5½ timme långa resan från Stockholm till Östersund var det tyst vid vårt bord i ca en timme :bigeyes:


Men men.. Nu är jag i alla fall här. Och det var UNDERBART att få se Maya nyfiket komma och hälsa när jag kom hem. Nu är vi bästisar igen<3

---