.

Yepp, det är jag det!

Skulle ut med Dunder men hann bara ut på gräsmattan innan mitt skosnöre gick upp så satte jag mig på huk för att knyta skon, blev irriterad på hunden för han drog så förbannat i kopplet. När jag såg upp så insåg jag varför.

Han hade fått syn på en liten fågel som han absolut bara ville ha. Den var bara någon meter ifrån oss och kunde uppenbarligen inte flyga. Vet inte om det var en unge eller om det var en vuxen som var skadad.
Hur som helst, eftersom jag är som jag är kunde jag ju inte bara lämna den där. Tarzan skulle ju kunna käka upp den i samma stund han kom ut så jag föste upp hunden på terassen och stängde in honom där och sedan stolpade jag iväg efter den skräckslagna varelsen.
Eftersom jag gjort detta sedan barnsben gick det snabbt att fånga den lilla krabaten.
Tog med den in i lägenheten för att leta upp något att bära den i så jag kunde släppa ut den i skogen.



Givetvis hittade jag inget.
Och katterna höll så klart på att få frispel. (Med katterna menar jag Maya, Tarzan låg bara lugnt på golvet och iakttog det hela med ett bristande intresse)
Stackaren tog sig ur mitt grepp och tog till flykten under morsans säng.



Efter några om och men fick jag tag på den busen och beslutade mig helt enkelt för att ha den i handen.
Så med en fågel i ena näven och Dunder i den andra traskade jag ut för att leta rätt på en lämplig buske. När det väl var avklarat gick jag och Dunder på en promenad. När vi kom tillbaka kikade jag in i busken för att se om fågeln var kvar.
Den hade inte rört sig en millimeter.
Stackaren kanske blev chockskadad :bigeyes:

---