.

Hmm..
Det är en underlig känsla..
Känslan man får när man kan svära på att man vet vad som kommer ske..
Lika säkert som man vet vad Sveriges drottning heter.. Eller hur man gör för att öppna en konservburk.. typ..
Men om man nu råkar veta med alla sinnen i hela kroppen vad som kommer hända, har man då ngn skyldighet att göra något åt eländet?
Eller ska man stå vid sidan om, låta det ha sin gång..?
hmm..

---

På tal om ngt annat, igår var det lite partaj, men inte för min del..
Var hemma o drack varm oboy och läste ^^

Jag sa att jag inte skulle läsa vare sig sista kapitlet eller sista sidan, (innan jag faktiskt kommit dit dvs)..
Men jag kunde inte låta bli att snegla lite längre fram i boken.. Wiiih! Spännande!
Något kommer tydligen hända med Jamie så alla tror att han är död, men lyckligvis så är han inte det!
Jag lyckades nämligen pricka in att läsa de första raderna om återföreningen med Claire.. ^^
Tihi! =)


Förresten, en hälsning till Ida:
Mrs Bug skjuter Jamie och sen blir hon dödad av Ian.. (A)

---

Jag har en massa saker att hämnas för!!
Så när du minst av allt anar det..
Ja då du!!
Då får du veta vad som händer!
Mohahaaa! ;P

---